Setterwalls ombud: “Målet lämpar sig väl för HD”

Setterwalls ombud advokat Einar Wanhainen har nu kompletterat det blanka överklagandet med en  inlaga på 26 sidor som syftar till att övertyga Högsta domstolen (HD) om att bevilja prövningstillstånd av hovrättsdomen mot Setterwalls från maj i år.

Setterwalls dömdes att betala ett skadestånd om cirka 75 miljoner kronor plus ränta för vårdslös rådgivning. Sakfrågan gäller huruvida HSB har fått rätt råd för att undvika skattetillägg till följd av ändrad rättspraxis i fråga om underprisöverlåtelser genom så kallade paketeringar av fastigheter.

Parterna, HSB som är kärande och Setterwalls som är svarande, är dock inte överens om vad uppdraget för rådgivningen var. HSB hävdar att det enbart handlade om att undkomma skattetillägg, medan Setterwalls menar att det också fanns en önskan hos bolaget att “lämna öppet för att Skatteverket skulle godkänna den paketering HSB genomfört”. 

Setterwalls ombud argumenterar för att klienten, det vill säga HSB, borde ha bevisbördan när dman hävdar att uppdraget begränsades till att så långt som möjligt undvika skattetillägg. 

Eftersom det inte finns något uppdragsavtal som klargör uppdraget, borde i stället den faktiska rådgivningen, det vill säga advokat Sören Brekells brev till till kunden, utgöra den primära källan för att bedöma vilket uppdrag han har, argumenterar ombudet.

Bevisbördan är en av frågorna som Setterwalls ombud menar har prejudikatintresse. Eftersom god advokatsed inte kräver uppdragsbrev och eftersom det sannolikt inte kommer att komma lagstiftning på området inom överskådlig tid, finns ett tydligt behov av prejudikatbildning, skriver man.

Andra frågor av prejudikatintresse är frågan om vållande och medvållande. I synnerhet i skattefrågor “finns ett betydande intresse av att Högsta domstolen klargör under vilka förutsättningar en reservation för en skatterisk befriar rådgivaren från ansvar och när så inte är fallet”, skriver Einar Wanhainen.

Setterwalls ombud menar också att rättsläget när det gäller tydlighetskravet vid frivillig rättelse fortfarande inte är klarlagt.

Vidare har inte heller frågan om kausalitet vid konkurrerande skadeorsaker prövats tidigare, skriver Einar Wanhainen. 

Reklamationsfrågan, preskriptionsfrågan och bortfall av ansvar och jämkning är de sista punkterna i listan över sammanlagt sju anledningar som Setterwalls anför för att HD ska bevilja prövningstillstånd.

Advokat Johannes Ericson på Hamilton advokatbyrå har skrivit en analys av hovrättsdomen mot Setterwalls. I denna noterar han att “det är av intresse att hovrätten ansåg att reklamationsfristen inte ens hade börjat löpa”. Han tolkar det som att hovrätten menar att en skada ska ha inträffat för att fristen ska börja löpa. Det finns visst stöd för en sådan tolkning i doktrin, men den är inte är entydig och att det saknas praxis.

Johannes_Ericson_2_600x600px.jpg

Här finns det ett prejudikatsintresse, tycker Johanner Ericson:

– I frågan om starten för reklamationsfristen saknas praxis inom detta område och dessutom spretar det i doktrin. Frågan är av rätt stor betydelse för branschen så där tycker jag att det finns ett klart prejudikatintresse.