SEB: Vi står fast vid bedömningen att inflationen faller tillbaka

Efter tvära kast under pandemin har prognosbilden stabiliserats. Global BNP växer med 5,9 procent i år och 4,4 procent 2022, vilket är i linje med prognosen i maj. Euroområdets BNP-prognos för i år höjs från 3,8 till 4,6 procent, följt av 4,3 respektive 2,5 procent 2022 och 2023. I USA saktar konsumtionen in efter tidigare boom när köpkraften pressas av bortfallande stimulanser och hög inflation. BNP-prognos sänks därför från 6,5 till 6 procent i år, följt av 4,2 respektive 2,1 procent 2022 och 2023. Utvecklingsekonomierna (EM) revideras ned något i år, främst Kina och Indien, när nya virusvågor tvingar fram nya nedstängningar.  

Återkommande smittvågor gör att pandemin påverkar samhällslivet under en längre period än väntat. Nedåtriskerna börjar i istället i högre grad handla om inflation och misslyckanden kopplade till centralbankernas exitstrategier. Oväntat höga inflationstal de senaste månaderna i kombination med flaskhalsproblem för produktion och transporter gör att inflationsprognoserna justeras uppåt.

– Vi står ändå fast vid bedömningen att inflationen faller tillbaka och därmed inte tvingar fram en hård penningpolitisk åtstramning. Arbetsutbudet väntas öka när olika tillfälliga faktorer lättar. Inflationsuppgången under våren har främst drivits av tillfälliga prisimpulser kopplade till återöppnandet av ekonomin. Marknadens inflationsförväntningar indikerar heller ingen oro. På sikt blir ändå utbudsrestriktioner på arbetsmarknaden allt viktigare eftersom ekonomierna kommer tillbaka till sin förkristrend tidigare än väntat, skriver banken och fortsätter:

– Efter det oväntat starka BNP-utfallet för andra kvartalet är ekonomin redan tillbaka på nivån före pandemin. Fortsatt stor potential för återhämtning av hushållens konsumtion och tjänsteexport talar för accelererande tillväxt under andra halvåret. BNP väntas växa med 4,6 procent i år och 3,9 procent nästa år: en liten upprevidering för i år men något lägre för 2022 jämfört med prognosen i maj. 2023 växer BNP med 2,3 procent; fortsatt en bit över den långsiktiga trenden.

SEB:s ekonomer tycker att sannolikheten för en räntesänkning eller utvidgade obligationsköp har minskat och Riksbanken väntas istället ta små steg mot en stramare penningpolitik.

– Vi tror att stigande resursutnyttjande och något högre inflationsförväntningar får Riksbanken det närmaste halvåret att justera sin räntebana genom att lägga in höjningar under 2024. Vi räknar inte heller med några ränteförändringar fram till slutet av 2023. Redan under andra halvåret 2022 tror vi att Riksbanken kommer att tillåta balansräkningen att krympa.