SEB: Riksbanken ser skäl att sänka tidigare än både Fed och ECB

– Trots den geopolitiska oron och dramatiken kring Fed och de uppskjutna räntesänkningarna står sig den övergripande bilden med fallande inflation och en normalisering av ekonomin globalt, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.

USA:s ekonomi har fortsatt att trotsa motvinden från höga räntor och konsumentpriser och SEB har skrivit upp sin BNP-prognos för USA med nära 1 procentenhet i år, till 2,5 procent. Övriga BNP-revideringar är relativt små. Ett svagt Tyskland håller tillbaka tillväxten i Euroområdet under första halvåret och BNP växer med 0,6 procent. Kina lyckas med hjälp av finanspolitiskt stöd nå sitt tillväxtmål på 5 procent i år trots fortsatt motvind från svag konsumtion, fastighetsmarknad och geopolitik. För Nordens del får Danmark en tillväxtskjuts av läkemedelssektorn och Norge av oljesektorn. Trots USA-styrkan förblir global tillväxt måttlig, kring 3 procent per år under 2024 och 2025.

SEB ser den nedåtgående inflationstrenden som intakt men – precis som den allmänna ekonomiska utvecklingen – mer splittrad än förväntat. De långsiktiga inflationsförväntningarna ligger nära inflationsmålen medan det stora orosmolnet fortfarande är tjänstesektorn. Att efterfrågan hållits uppe, i kombination med en arbetsmarknad som bara försvagats måttligt, förblir ett orosmoln. Löneökningarna har dock saktat in betydligt i USA och under våren har det synts tecken på avmattning även i Europa.

Fed förväntas nu avvakta med räntesänkningar till åtminstone september och går därefter långsammare fram än banken tidigare bedömt, med totalt två räntesänkningar i år och fyra under 2025. För ECB:s del är ekonomin svag, inflationen har fallit ungefär som väntat men fokus har skiftat till långsiktiga inflationsrisker och en vilja att ha vårens avtalsrörelser på plats för att säkerställa att inflationstrycket fortsätter vara under kontroll. ECB har i princip ”lovat” en junisänkning. Totalt väntar sig banken fyra ECB-sänkningar under 2024 och fyra under 2025. Den reviderade USA-bilden har bidragit till högre nominella och reala räntor och en starkare US-dollar. Skillnaderna och spänningarna ökar därmed på flera plan mellan USA och resten av världen.

Krispolitiken måste nu ersättas av en politik som ska täcka stora investeringsbehov inom försvar, säkerhetspolitik samt energi- och grön omställning. Detta sker i en miljö med höga räntor och en ökande demografisk motvind. Samtidigt ska politiken i många länder parera de strukturella förändringarna utan att stödet för ytterlighetspartier på det inrikespolitiska planet ökar än mer.

I Sverige öppnar snabbt fallande inflation för en tydlig omläggning av både finans- och penningpolitik och en stark tillväxtåterhämtning under 2025. BNP föll mindre än väntat förra året och gryende optimism bland hushåll och företag gör att prognosen för 2024 har justerats upp från 0,1 till 0,5 procent. Under 2025 stiger BNP i Sverige med 2,8 procent.

Exporten visar en förvånande styrka givet den svaga utvecklingen i Tyskland, som fortsatt är Sveriges viktigaste exportmarknad. Stigande sentimentsindikatorer tyder på att exporten kommer fortsätta att växa, och kanske i en ännu starkare takt, under 2024. De fasta bruttoinvesteringarna har fallit svagt sedan början av förra året, drivet av en stor nedgång för bostadsinvesteringarna. Om bostäder exkluderas var investeringarnas andel av BNP dock den högsta sedan åtminstone början av 1980-talet. Den uppdrivna nivån talar för att investeringarna saktar in under 2024, samtidigt som bostadsinvesteringarna fortsätter att falla. Under 2025 planar bostadsinvesteringarna ut samtidigt som övriga investeringar börjar stiga igen. Bostadspriserna har fortsatt att röra sig i sidled men signalerna om att priserna kommer vända uppåt har blivit fler. SEB räknar med att priserna stiger gradvis från mitten av 2024.

Lägre räntor och fallande inflation, i kombination med en expansiv finanspolitik, gör att förutsättningarna för en stark konsumtionsåterhämtning under 2025 är goda. Arbetsmarknaden visar, med en viss fördröjning, en tydlig men inte dramatisk försvagning. SEB räknar med att arbetslösheten fortsätter att stiga under det närmaste halvåret, men när tillväxten tar fart 2025 så faller den tillbaka till ungefär dagens nivåer. En i ett historiskt perspektiv måttlig nedgång i resursutnyttjande stöder bilden av en relativt mild konjunkturnedgång.

Efter en sen start har den svenska inflationsnedgången tagit fart ordentligt. De månatliga ökningstalen för KPIF exklusive energi har varit bland de lägsta bland jämförbara länder, även om säsongsjustering av svensk inflation är vansklig. Tjänsteinflationen är fortfarande hög men har under inledningen av 2024 också visat tecken på att falla. Sammantaget väntas KPIF exklusive energi tillfälligt hamna en bit lägre än både Riksbankens prognos och inflationsmålet under andra halvan av 2024.

Efter att KPIF exklusive energi fallit med fyra tiondelar mer än Riksbankens prognos i mars är sannolikheten hög för en räntesänkning i maj. Inflationsutfallen under våren och sommaren kommer bli avgörande för hur snabbt räntan sänks. Banken har senarelagt sin prognos för den andra räntesänkningen till augusti från juni, men fortsätter att räkna med att räntan sänks fyra gånger i år och ytterligare tre gånger under 2025, till 2,25 procent i oktober nästa år.

– Vi tror att Riksbanken, mot bakgrund av en fin inflationsutveckling men svag tillväxt och arbetsmarknad, ser skäl att sänka tidigare än både Fed och ECB. Det stora orosmolnet är förstås den svenska kronan men effekten av en redan inprisad räntesänkning ska inte överdrivas. Trycket från politiker och arbetsmarknadens parter att sänka räntan kommer också att vara stort, inte minst på grund av den kraftiga inbromsningen för bostadsbyggandet, säger Jens Magnusson.

Trots ökade utgifter i vårpropositionen bedöms finanspolitiken som i stort sett neutral i år. Men fallande inflation och starka statsfinanser öppnar för en expansiv finanspolitik i budgetpropositionen för 2025 som presenteras i september i år. SEB räknar med nya ofinansierade utgifter motsvarande 60-80 miljarder (1-1,5 procent av BNP). Det pågår också en utredning om huruvida överskottsmålet på 0,3 procent av BNP för offentlig sektor ska ändras.

– Troligen kommer regeringen föreslå att målet sänks till ett balansmål, vilket skulle öka budgetutrymmet med cirka 20 miljarder kronor. Det blir också intressant att se om utredningen som presenteras i höst tar upp den långa nedåtgående statsskuldstrenden och att den offentliga skulden numera domineras av kommuner och regioner, säger Jens Magnusson.