Att omställningen till en mer hållbar och klimatsmart värld kommer att vara en av de ledande trenderna kommande år råder det ingen tvekan om. Men i vanlig ordning gäller det att vara vaksam. Det skriver Realtids Torbjörn Isacson.
Se upp för friåkare på fullproppad ESG-vagn
Finansmarknaderna har som bekant piggnat till rejält från bottennivåerna i slutet på mars. Förutom att exempelvis riskaptiten återkommit i hög grad är en av de absolut tydligaste trenderna som dominerar nyhetsflödet kopplade till hållbarhet och så kallat ESG, det vill säga miljö, socialt ansvar och ägarstyrning. Och det är något som går igen i stort sett varenda aspekt på kapitalmarknaden, från lånevillkor till börhandlade fonder, investeringsföretag, nyemissioner och ägarkrav.
Häromdagen sa EQT:s hållbarhetschef Therése Lennehag till Realtid att riskkapitaljätten vill dra igång en ”rörelse” för att öka bolagens omställning mot ett mer hållbart och jämställt näringsliv. EQT lanserar därför ett kreditinstrument där räntan ska avgöras av ESG-mål. Initiativet stöttas av ett större syndikat på sjutton finansinstitutioner – det är tydligt att det är många som vill vara med och trängas på ESG-vagnen.
Samma dag kunde Realtid konstatera att kapitalförvaltaren Lyxor, som kontrolleras av den franska storbanken Société Générale, nu har världens största EFT inom gröna obligationer i sin portfölj. Lyxor Green Bond, som bland annat är noterad på Stockholmsbörsen, har kommit över 300 miljoner euro i förvaltat kapital. Sammantaget uppges Lyxor ha tillgångar på över 2 miljarder euro i sitt ESG-sortiment.
Det superhajpade elbilsbolaget Tesla tog för några dagar sedan täten som världens högst värderade fordonstillverkare, före mångdubbelt större bolag som Toyota och Volkswagen.
En annan av de senaste dagarnas nyheter är om hur svenska småsparare via bland annat Avanza flockas kring det amerikanska Nasdaq-bolaget Nikola Motors, som sysslar med vätgasdrift och bränsleceller. Bolaget är inte bara en konkurrent till Tesla, utan har framöver tänkt utmana lastvagnsjättar som AB Volvo, Scania och Daimler.
Samtidigt planerare det Oslo-noterade vätgasbolaget Nel att ta in 1,3 miljarder norska kronor i en riktad nyemission, motsvarande 5 procent av de utestående aktierna. Nel är den storbolagsaktie som gått bäst på Oslobörsen i år med en uppgång på över 120 procent.
Och när svenska staten tidigare i veckan sa sig vara berett att satsa 5 miljarder kronor i det krisdrabbade flygbolaget SAS så var det kopplat till miljökrav, precis som skett när flygbolag i exempelvis Frankrike och Österrike velat få in statligt kapital. Samtidigt skrotas, eller pausas, utbyggnaden av Arlanda, beroende på vem man frågar.
För ett par dagar sedan tecknade fastighetsbolaget Atrium Ljungberg, som är stora på köpcentrum, ett grönt låneavtal på 1 miljard kronor med Europeiska Investeringsbanken. Lånet som har en löptid på åtta år är kopplat till projekten Bas Barkaby i Järfälla och Life City i Stockholm.
Några Malmöbaserade IT-entreprenörer drar igång en fond som bara ska investera i klimatbolag. Riskkapitalfonden ska koncentrera sig på teknikbolag som ägnar sig åt lösningar som minskar eller återställer skador som orsakats av utsläpp och klimatförändringar. Fonden hade planerat för att få in 40 miljoner euro i sin första stängning, men kom snabbt upp i 53 miljoner. Bland investerarna återfinns bland annat Niclas Zennströms Atomico, H&M-familjens Ramsbury Invest och statliga Saminvest, som hjälper nya riskkapitalfonder att starta i Sverige.
Ett annat bolag som nyligen dragit in pengar är det internationella livsmedelsbolaget Livekindly. Livekindly säger sig ha genomfört den största såddrundan Livekindly i livsmedelsbranschens historia. Sedan starten i mars har bolaget gjort flera uppköp av livsmedelsbolag som är inriktade på växtbaserade livsmedel, för ett par dagar sedan svenska Oumph som sysslar med sojabaserade veganska produkter. I bakgrunden finns investerare med kopplingar till börsgunstlingar som Beyond Meat och Impossible Foods.
En annan sida av myntet är när oljegiganten BP nyligen skrev ned värdet på fossila tillgångar med drygt 160 miljarder kronor. Förutom att ledningen räknar med en långsiktig effekt av coronapandemin på efterfrågan på fossila bränslen finns det bland annat starka politiska krafter som gör att företaget nu drämmer till med den gigantiska nedskrivningen.
Realtids Claes Folkmar konstaterar i en krönika att det bakom beslutet sannolikt också finns förhoppningar om att överhuvudtaget bli aktuellt som placeringsalternativ för alla de förvaltare som har ESG-frågor som en viktig komponent i sina beslut.
Därtill kommer exempelvis ETF-er som tidigare nämnda Lyxor Green Bond, en placeringsform som vuxit enormt på kapitalmarknaderna under senare år.
Den exploderande finansiella vurmen kring olika gröna lösningar påminner om den enorma fascinationen för ny teknik kring millennieskiftet. Det var på den tiden som IT-entreprenörer dominerade scenen på Stockholmsbörsen, och Ericsson och Nokia var några av världens högst värderade företag.
I dag är situationen annorlunda för både IT-entreprenörerna och Ericsson och Nokia. Därmed inte sagt att inte teknikutvecklingen varit enorm sedan de här åren, och som bekant är en stor del av världens största och mest framgångsrika börsbolag just nu inom just tekniksektorn.
Att omställningen till en mer hållbar och klimatsmart värld kommer att vara en av de ledande trenderna kommande år råder det heller ingen tvekan om. Bolag som inte drivs av aktieägare som stirrar sig blinda på senaste kvartalsrapporten och kortsiktigt vill mjölka ut så stora vinster och utdelningar som möjligt är för sin långsiktiga överlevnad tvingade att ta de här frågorna på högsta allvar. Och i en del branscher gäller det ännu mer än i andra.
Men i vanlig ordning gäller det att vara vaksam. Den amerikanska investmentjätten Blackrock, som gått i bräschen i sin predikan för hållbara investeringar, har avslöjats med att själva synda genom att i verkligheten inte följa de riktlinjer bolaget själv satt upp. Oljebolag, som nu försöker profilera sig som miljöhjältar, brukar tillhöra kategorin företag som får allra skarpast kritik för så kallad greenwashing. Det gäller historiskt i hög grad även BP.
Det är också aningen paradoxalt att EQT, som är ökänt för den låga kvinnorepresentationen på toppnivå, vill dra igång en ”rörelse” kring ett mer jämställt näringsliv.
Naturligtvis kan det vara så att både oljebolagen och EQT menar allvar med att de ska förändra sig.
Men inom enormt populära och understundom populistiska trender som hållbarhet och ESG gäller det i hög grad att ha koll på att de olika aktörerna lever som de lär.