"Satsa på AI – eller dö"

Chetan Dube är grundare av New York-baserade AI-bolaget IPsoft som säljer Amelia. Dube är ursprungligen från Indien, men utbildad i Paris och London. I slutet av 90-talet fick han en doktorandtjänst på New York University och började att odla sitt AI-intresse. I fjol listade Forbes honom som den nionde mest inflytelserika AI-visionären i världen.

– Jag ville frigöra människor från trista, repetitiva arbetsuppgifter. I snitt ägnas bara 20 procent av arbetsdagen åt kreativt tänkande, resten är rutinuppgifter. Tänk om vi slapp köra bil, svabba golv och administration. Vi skulle få en effektivare värld. Det var grundtanken med Amelia, säger Chetan Dube när Realtid.se når honom på telefon på IPSofts huvudkontor på Manhattan, ett stenkast från Wall street och med utsikt över Hudsonfloden och New Jersey.

Chetan Dube berättar att enklare administrativa arbetsuppgifter, i snitt, bara utgör 1 procent av tidsåtgången på ett företag. Däremot ägnas nästan hälften av tiden åt kundrådgivning.

– Varför ska vi hålla på med bolån, bilförsäkringar och flytta pengar mellan konton gång på gång? Vi använder så lite av vår kreativitet, säger han lite upprört.

Namngiven efter äventyrare

Amelia kan befria oss från repetitiva bördor, enligt Dube. ”Hon” används i dagsläget främst som digital kundsupport och behärskar 40 olika språk. Flera internationella storbanker har köpt tjänsten, senast Credit Suisse. Så även SEB och Nordnet. 

Bankkunder och anställda kan chatta med Amelia. Avataren svarar på en mängd frågor kring exempelvis bolån, bankdosor och bank-id. Men hon kan även boka rådgivningsmöten och låsa upp anställdas mejlkonton. På SEB använder 250 kunder chatboten som nu klarar över 80 procent av kundfrågorna.

Systemet är uppkallat efter äventyraren Amelia Earhart som satte flera världsrekord i luften. 1937 försökte hon flyga runt jorden, men försvann spårlöst i närheten av Howlandön i Stilla havet. Hon dödförklarades två år senare.

– Hon skulle tanka på den ganska platta ön och dimman var tung vid nedstigning. Det är det enda man vet. Hon var en sann äventyrare som hela tiden färdades mot horisonten och sprängde gränser för vad som var möjligt. Jag tycker att det är inspirerande och därför fick systemet heta Amelia, berättar Chetan Dube.

Skräckfyllt möte

Men själva avataren är skapad med annan förebild: den 27-åriga amerikanska supermodellen och entreprenören Lauren Hayes som har långt blont hår och blåa ögon.

På en IPsoft-konferens i fjol inför publik fick Lauren Hayes för första gången se sin avatar. Det blev ett skräckfyllt möte. Avatarens utseende, tal och rörelsemönster var skrämmande likt henne själv. ”Det var riktigt läskigt. Jag tänkte inte att det skulle vara så realistiskt”, sa hon till sajten Quartz i somras.

Chetan Dube ser Amelia som en digital medarbetare och anställd som hela tiden blir smartare. Hon bygger på så kallade neurala system som härmar den mänskliga hjärnan. Tekniken slog igenom för sex år sedan. Det låter som ett skämt, men Google lyckades att skapa ett AI som – på egen hand och utan instruktioner – kunde identifiera katter i Youtube-klipp. Det då hittills största framsteget på området.

Maskiner dåliga rörmokare

Men vägen dit var lång. Amerikanska datavetaren och AI-forskaren John McCarthy, avliden 2011, myntade begreppet ”artificiell intelligens”, men var ändå alltid skeptisk till tekniken, berättar Chetan Dube.

– Han förstod att det var en svår nöt att knäcka och trodde det skulle blir verklighet först om 400 år. Han frågade sig om maskiner någonsin skulle kunna tänka.

Dagens röstigenkänning, såsom Iphones Siri, är till exempel inte tillräckligt intelligent för att kallas AI, enligt Dube. Men i slutet av förra året började det på allvar att hända saker på området.

Framöver kan ett AI som Amelia ta över all kundservice, riskprofilering, datainsamling och ta fram egna produkter, enligt Dube.

– Massa jobb försvinner om vi inte förbereder oss för denna digitala revolution som redan är här. Vi måste agera för att inte svepas bort av en ”digital tsunami”. Arbetskraften måste skolas om mot mer kreativa yrken. Efterfrågan på ingenjörer och programmerare blir enorm. Det behövs också fler hantverkare. Maskiner är till exempel väldigt dåliga rörmokare, säger Chetan Dube.

Utvecklingen går nu i rasande fart.

– Inom nio år kan vi inte skilja på människa och maskin. Varenda vd jag möter funderar på att göra storskaliga AI-investeringar i närtid. Det kan mer än halvera tidsåtgången i olika processer. Det handlar om överlevnad. De som inte hänger med i den ”darwinistiska digitaliserings-kurvan” blir dinosaurier. Det är antingen AI eller död. Det finns inget val, säger Chetan Dube.

Stora besparingar

Han citerar Tesla-grundaren Elon Musk: ”Problemet med stora företag är att processer blir ett substitut för att tänka. Du tillåts agera som ett liten motor i en stor komplex maskin. Ärligt talat, så medför det att du behåller människor som inte är så smarta, som inte är kreativa”.

Ja, för hur ska exempelvis en trögrörlig storbank med tusentals anställda kunna konkurrera med banker som är dubbelt så effektiva till hälften av kostnaden? frågar Dube sig retoriskt.

– AI leder till marginalförbättringar på runt 30 procent och kostnadsbesparingar på närmare 40 procent enligt Mckinsey. Men det är inga dumskallar som jobbar på banker och finansbolag och därför är de ledande på AI-området, säger han och tillägger att nordiska banker ligger långt fram här.

För att klara AI-omställningen välkomnar Dube idén om robotskatt som ofta kritiseras.

– Robotar har inte samma behov av att ta semester. De kan praktiskt taget jobba dygnet runt och bör därmed även skatta, säger han.

Det låter inte så etiskt?

– Vi bli väldigt lika, men förblir fundamentalt olika. Vi är kolbaserade organismer och de silikonbaserade organismer. De är skapade av oss människor för att göra våra liv bättre. De är glada om de får nöjet att serva oss.

Han gillar dock EU-parlamentets förslag på elektroniska personligheter eller ”e-personer”, då AI:n blir allt mer människolika i framtiden.

– Ingen vill prata med en mekanisk röst som saknar empati och höra en robotröst säga ”du har förlorat ditt kreditkort”. Vi vill tala med någon som låter som oss och som förstår oss.

Tech-forskaren Nell Watson – knuten till tankesmedjan Singularity University i Kalifornien – sa i en intervju med Realtid.se 2016 att vi bör behandla AI med respekt och empati. Missnöjda robotar kanske gör revolt och hotar mänskligheten. Men Chetan Dube är inte oroad.

– Om ett AI kör min bil och tar ut mina sopor så kommer jag såklart behandla det väl. Det finns flera fall där människor förälskat sig i robotar. Och gifte sig man med sin robot, säger han.

Men kan AI ändå förgöra mänskligheten på sikt?

– Ja, ur perspektivet att historien upprepar sig själv. Den egyptiska civilisationen kunde bygga enorma pyramider, men gick ändå under. Så även det antika Grekland och det Romarriket. Alla civilisationer har en benägenhet att förinta sig själva. När de når en viss nivå blir de självförstörande.

Men AI kan också förhindra en sådan utveckling.

–  De ”pushar” vår horisont för vad som är möjligt. Intelligenta robotar kommer kunna åka till mars och bygga upp en civilisation där människor kan leva.

Han nämner även den nyligen upptäckta ”diamantplaneten” vid namn ”55 Cancri e”. Den är dubbelt så stor som jorden och en tredjedel av ytan utgörs av ren diamant. Men den ligger 40 ljusår bort. Även om vi färdas i 300.000 kilometer per sekund tar det 40 år att nå planeten.

– Men istället kan vi skicka robotar dit och låta dem bryta diamanter i all oändlighet, säger Chetan Duban med säkerhet i rösten innan vi avslutar samtalet och han måste skynda vidare till nästa möte.