Sanningen bakom dom i Arbetsdomstolen

Domen blev klar under under onsdagen och lades då upp på Arbetsdomstolens hemsida.

Klicka här för att gratis få Realtid.se:s nyhetsbrev Juridik varje vecka via e-post.

Finanschefens namn är maskerat och betecknas med initialerna ”O.N.” medan IT-bolaget han jobbade på och hamnade i tvist med uppges vara IST International Software Technology AB baserat i Växjö.

Av domen framgår att parterna blivit oense dels om O.N. skulle få långsiktig bonus och årlig individuell bonus, och även om att O.N. blev uppsagd.

Arbetsdomstolen kom fram till att förutsättningarna var uppfyllda för att O.N. skulle få långsiktig bonus och även för 2007 individuell bonus.

Däremot fick O.N. avslag på bonusen för 2008 och skadestånd för uppsägningen.

Totalt innebär domen att IST tvingas utbetala drygt 1 miljon kronor till O.N.

Civilekonomernas Riksförbund förde talan för O.N:s räkning och får ersättning för två tredjedelar av sina rättegångskostnader (det vill säga två tredjedelar av drygt 720.000 kronor vilket blir drygt 480.000 kronor).

Realtid.se får tag på Sveriges Ingenjörers förbundsjurist Björn-Erik Björck som för Civilekonomernas Riksförbunds räkning företrätt O.N. i tvisten.

Är du nöjd med domen?

– Svaret är ja; absolut, säger Björck.

Trots att ni inte fick rätt på alla punkter?

– Nej, det är sant.

Björck pekar på att de exempelvis inte fick rätt i frågan om O.N. blivit felaktigt uppsagd.

– Vi menar att den arbetsbrist som IST hänvisade till som skäl för uppsägningen, var fingerad.

– Men det är faktiskt dessvärre på det viset att Arbetsdomstolen aldrig eller nästan aldrig ger rätt åt arbetstagare som hänvisar till fingerad arbetsbrist.

Du menar att ni är övertygade om att det var ett påhitt av IST att skylla på arbetsbrist, men att det inte gick att bevisa?

– Vi gjorde gällande att det inte rådde någon arbetsbrist-situation över huvud taget, men domstolen köpte väl inte riktigt det.

Björcks och O.N:s belägg för att det var påhittad arbetsbrist var exempelvis uppfattningen hos den lokala akademikerklubben på IST.

– Akademikerklubben hade också genomskådat det här påståendet om arbetsbrist, och hade väl uppfattningen att IST:s hänvisning till arbetsbrist var riktad mot O.N.

– Det tog vi naturligtvis upp nu i Arbetsdomstolen och hänvisade till förhandlingsprotokoll och annan skriftlig bevisning om det.

– Men det räckte ändå inte till för att övertyga domstolen.

Björck berättar att O.N. blev uppsagd efter att tvisten om bonusarna hade blossat upp.

– Och det var inte bara O.N. som hade den här tvisten om bonusarna. Det fanns även två medlemmar i Unionen som fick rätt till samma bonus enligt ett separat mål, så tvisten med O.N. uppstod efter det.

– Det som hände var att IST:s ägare helt enkelt blev så arg på O.N. att han varslades om avsked.

Sedan hände inte så mycket mer med det.

– Avskedandet låg och tickade. Det återkallades inte men fullföljdes inte heller.

O.N. var dock arbetsbefriad under den tiden.

– Och därefter, 1-2 månader senare, hänvisade IST till olika förändringar och omorganisationer, och O.N. blev informerad om att han istället blivit uppsagd på grund av arbetsbrist.

O.N. led inte ekonomisk skada i sig på grund av uppsägningen, så den ersättning han yrkade för uppsägningen var ett ”allmänt skadestånd” för själva kränkningen. Det rörde sig om 120.000 kronor.

Vad gäller tvisten om själva bonusen var den komplicerad, men enligt Björck kokar det ner till hur IST:s ekonomiska resultat ska definieras, för att bedöma om bolaget haft ett tillräckligt bra resultat för att bonus skulle utbetalas.

– O.N. var oense med IST om detaljer för vilka poster som skulle ingå och inte ingå i det bonusgrundande resultatet; om IST fick ta bort poster eller lägga till andra.

Fråga uppstod exempelvis om goodwillavskrivningar skulle ingå i resultatet.

Anser ni att IST la till lite extra minusposter i resultatet för att slippa betala ut bonus?

– Man kan väl säga att vi hade olika uppfattningar om vad som skulle ingå i det aktuella resultatet.

Björck vill varken avslöja namnet på IST:s ägare eller O.N.

Tror du att O.N. skulle vilja bli intervjuad av Realtid.se?

– Troligen inte. Han har ett annat jobb nu, och den här tvisten har vi lagt bakom oss nu i och med domen.

– Men O.N. är naturligtvis jättenöjd med domen.

Hur gammal är han?

– Jag kan väl säga att han är i aktiv ålder.

Realtid.se har sökt företrädare för IST för kommentarer.

IST:s grundare och styrelseordförande; smålänningen Björn Sundeby, hör av sig efter en stund via telefon från Schweiz.

Är det du som äger IST?

– Det är ett holdingbolag i Luxemburg som är ägare.

Och vem äger det holdingbolaget?

– Det är ett annat bolag i Anguila.

Anguila? Hur stavas det? Är det ett skatteparadis?

– Det där är saker som inte har med det här målet i Arbetsdomstolen att göra.

Folk kanske tycker att det låter skumt att IST ägs av bolag i skatteparadis?

– De får tycka vad de vill.

Sundeby hänvisar till artiklar i Smålandsposten om tvisten i Arbetsdomstolen.

I en av artiklarna pekar Sundeby på att Arbetsdomstolen dömt företaget att utbetala bonusarna dels till O.N. och de två Unionen-medlemmarna, trots att IST det året inte ens gjorde ett bokslut som godkändes av revisorerna.

– Jag tycker att det är obegripligt att Arbetsdomstolen dömer IST att utbetala bonusarna baserat på ett oreviderat bokslut, säger Sundeby till Smålandsposten.

I en annan artikel står det att en av Unionen-medlemmarna fick rätt även att få sin bonus för att han uppnådde sina personliga mål, vilket det också var tvist om.

– Det känns konstigt och obegripligt, säger Sundeby i den artikeln.

Han vill nu varna företagare för att det kan gå så här som det har gjort i de här målen, om man inte ser till att kräva att bonussystem godkänns av aktieägarna på bolagsstämman innan sådana system införs.

Sundeby menar att han blivit förd bakom ljuset som styrelseledamot och inte informerats om att ovannämnda bonussystem införts.

Han lägger skulden på IST:s dåvarande styrelseordförande Gert Schyborger som bland annat är känd från ledningen för försvarskoncernen Saab och andra storbolag.

– Jag vill avråda företag å det bestämdaste att ta in Schyborger i sina styrelser.

– Schyborger kanske passar in i storföretag, men inte i mindre företag.

– Han var en katastrof som styrelseordförande för IST.

Enligt Sundeby fick Schyborger inte ansvarsfrihet som styrelseordförande för IST det året som bonusarna i de här rättsfallen handlar om.

Sundeby menar att Schyborger gjorde upp med de anställda om de aktuella bonusprogrammen utan att IST:s övriga styrelse informerades.

– Det är därför det uppstår sådana här rättsliga konsekvenser som vi nu har sett.

– I det här fallet är det tjänstemännen som själva har hittat på det här bonussystemet kanske med stöd av någon i styrelsen och de fackliga företrädarna.

– Det kan inte vara meningen att bonussystem ska införas på det sättet.

Du hade alltså inte varit med och godkänt det här bonussystemet?

– Nej! Jag var styrelseledamot, men om du läser domen så ser du att jag opponerade mig mot det här bonussystemet.

Och då var det för sent?

– Arbetsdomstolen gick inte med på det, utan gick på vad motparten i det här målet sa.

Sundeby pekar på att IST:s dåvarande vd inte heller fick ansvarsfrihet för det aktuella året (2007).

– Trots det och att revisorerna i samband med det aldrig fastställde något formellt bokslut för det året, så har Arbetsdomstolen i det här målet valt att gå på vad vittnesmål tycker att bonusarna borde vara baserade på för resultat.

– Min jurist Dennis Westermark tycker därför att det här är en väldigt konstig dom från Arbetsdomstolen.

Sundeby anser det även är nonsens att IST skulle hitta på att det var arbetsbrist för att kunna avskeda O.N.

– Det är löjligt att säga att vi skulle hittat på det. Det var en riktig omorganisation i samband med att ledningen i IST byttes ut.

Sundeby som nu är 61 år grundade IST
år 1984 och företaget har i dagsläget drygt 200 anställda.

1992 sålde Sundeby bolaget till holdingbolaget i Luxemburg.

Var det du som därigenom sålde bolaget till dig själv av skatteskäl?

– Nej, nej. Jag har bott i Schweiz i 14 år och betalar ändå inte skatt i Sverige.

– Ingen i min familj utom jag är född i Sverige, så vi står långt från de svenska skattemyndigheterna.

IST:s affärsidé är att utveckla och sälja särskilda datorprogram för skolor, så kallade ”skoladministrativa system”.

– Vi är världsledande på system för att administrera barn i skolor, säger Sundeby.

– I Sverige är vi helt dominerande på det här och i Norge har vi en marknadsandel på 80 procent.

Enligt honom har systemet hittills sålts till 8000 skolor runt om i världen; i Sverige, Norge, Danmark, och även USA och på sistone så smått i Kina. Diskussioner förs om Ryssland.

Är det datorprogram för schemaläggning och så?

– Det är en delkomponent i vårt system. Du kan se det som ett ”produktionsstyrningssystem” för barn.

Nuförtiden har moderna företag särskilda datorprogram (produktionsstyrningssystem) för att få fabriker att bli så effektiva som möjligt.

– Våra skoladministrativa system bygger på precis samma princip, säger Sundeby.

– Du kan se det som en fabrik där man i ena ändan stoppar in sexåringar som råmaterial, och i andra ändan kommer det ut en färdig produkt i form av en färdigutbildad 18-åring.

– Vårt system ser till att utbildningen har rätt kvalitet hela vägen igenom. Det kallas ”quality assurance”.

Så det går alltså väldigt bra för IST?

– Det gör det nu, men ett tag höll det på att gå illa.

– Nu är företaget självfinansierat utan banklån, vilket den nya styrelsen och ledningen har fixat.

– Men den gamla ledningen körde IST i botten.

– Företaget tvingades nästan upprätta kontrollbalansräkning, och så kommer de här anställda och ska ha bonus!

– Det kunde ha gått helt åt helsicke med hela alltet.

– Varken dåvarande styrelseordförande Gert Schyborger eller dåvarande vd:n fick ansvarsfrihet av revisorerna från Deloitte och KPMG.

– Och Schyborger sitter i många styrelser i övrigt, men jag avråder företag å det bestämdaste att välja in Schyborger i styrelsen i den här typen av bolag som IST.

Sundeby som själv kommer från Småland, brukar ibland träffa på Ikea-grundaren Ingvar Kamprad som också bor i Schweiz.

– Vi bor i samma kanton här i Schweiz, och jag ser honom ibland.

– Vi brukar båda flyga ekonomiklass. Vi spenderar inga pengar i onödan.

Har du också en stor förmögenhet?

– Det vill jag inte gå in på.

Hur investerar du ditt kapital?

– Jag har investerat det i många IT-bolag inom ip-telefoni, internetsäkerhet och så vidare.

– Det är företag som är baserade utanför Sverige, och de är inte heller börsnoterade.

– Jag håller med Kamprad om att det inte är något ändamål i sig att börsnotera företag.

– Det är resan som är målet med företagande; att utveckla ett bolag. Det är det som är grejen – inte att ”casha hem” på börsen.

– Men det är kanske en annan ”skola” än du är van vid.

– Jag har startat ett 50-tal bolag genom åren, och inget av dem har gått i konkurs.

Sundeby är även aktiv inom fotbollen med svenska division 3-laget Moheda IF.

Han har bland annat gjort utspel i media om att fotbollsklubbar borde kunna få ägas till 100 procent av privata ägare, och inte som nu – att en idrottsförening måste äga minst 51 procent av en klubb.

– Jag har varit med i Sportspegeln, Rapport och olika tidningar om det.

Sundeby hänvisar till en tv-intervju som Ken Olofsson gjorde med honom om det.

– Det var en bra intervju som finns ute på Youtube.

Här är klippet:

– Olofsson flög ner hit till Schweiz och intervjuade mig här, berättar Sundeby.

– De sparar inte på kostnaderna för sådana jobb.

– Rapport ringde mig när jag var i Indien, och då sa jag att vi kan prata när jag kommer till Sverige i sommar.

– Men nej, sa de. ”Vi skickar ett team imorgon till Indien och intervjuar dig där.”

– Det är ingen hejd på det.

Svenska Fotbollsförbundets ordförande Lars-Åke Lagrell har även kommenterat Sundebys utspel.

– Lagrell har sagt att han trodde de här tongångarna skulle komma från någon storklubb som IFK Göteborg eller Djurgården.

Och du tror att det kommer att bli som du vill att klubbarna får bli helägda av privata ägare?

– Det hoppas jag. Vi jobbar för det i alla fall. Många vill det.

– För det första vill jag att fotbollen ska bli ren från svarta pengar.

Är den inte ren från det idag?

– Jag vet inte. Vad jag förstår är den inte det.

– Men det finns åtminstone inga svarta pengar i Moheda IF nu.

– Och för det andra vill jag tillåta entreprenörer att äga fotbollsklubbar till 100 procent och driva dem som bolag precis som det är i Europa.

– Än så länge är det skillnad i Sverige på fotbollsklubbar och andra bolag.

– Man vet att man förlorar pengar på fotbollsklubbar, och då betraktas det som en ”god gärning”.

– Allt som man inte tjänar pengar på betraktas som ”gott”.

– På så vis är ju fotbollen en god gärning eftersom man tar hand om ungdomar, ger dem värderingar, och låter dem få utlopp för sin energi på ett bra sätt.

– Där är Zlatan ett bra exempel.

– Så på så vis gör man en god gärning genom att satsa pengar på fotbollen.

– Det tycker jag att flera skulle göra, och därigenom ge lite tillbaka till samhället.

Kan Moheda ta sig till Allsvenskan?

– Det är mina drömmars mål.

– Som delmål ska vi besegra Öster när vi spelar i samma division.

Öster har tidigare länge spelat i Allsvenskan, men har den här säsongen spelat i näst högsta ligan Superettan, och kommer kanske att åka ner ännu en division till Division 1.

Moheda IF för sin del har under denna säsongen legat i ledningen för Division 3 och därmed varit på väg upp till Division 2. Men en sådan uppflyttning kanske inte det blir redan nästa år.

– Vi är alla kompisar i Moheda. Det är vårt lilla samhälle som jag kommer ifrån.

– Så jag är en ”country boy”.

– Och jag tycker att man ska ha mål, vad man än gör.

Realtid.se får även tag på Sundebys jurist Dennis Westermark.

Blev du överraskad över domen?

– Ja. Jag vet inte vad jag ska säga, säger han.

– Men jag kan säga som så att vi tycker att domen är fel naturligtvis. Det tycker vi ju.

Westermark pekar på att domen som innebär att bonus ska utbetalas, baseras på resultatet enligt ”någon sorts utkast till årsredovisning”.

Bonusen för de anställda på IST var alltså beroende av IST:s resultat.

– Men vi anser ju att bonusen då måste vara baserad på det resultat för IST som bolagsstämman godkänner för det gångna året, och inte något resultat enligt ett utkast till årsredovisning.

– Det är den bärande frågan i den här domen, om man ska ”pinna ner det” till en kärnfråga.

– Och i den här domen har Arbetsdomstolen beslutat att bonusen ska vara baserad på IST:s resultat enligt utkastet till årsredovisningen.

Fastställdes det inte ens i efterhand något definitivt resultat för IST som godkändes på bolagets bolagsstämma?

– Visst fanns det ett fastställt bokslut så småningom.

– Så det är obegripligt att Arbetsdomstolen beslutar att vi ska utbetala bonusen enligt utkastet.

Skeptiker kanske menar att IST i det definitiva bokslutet lagt in olika minusposter i resultatet för att minska resultatet och därigenom slippa betala bonusarna?

– Det ingick en del nedskrivningar av tillgångsvärden, och de nedskrivningarna fanns inte med i det preliminära utkastet.

– Men samtidigt står det i domen att Arbetsdomstolen anser att de nedskrivningarna verkar vara helt i sin ordning.

Hur kan Arbetsdomstolen då samtidigt tycka att bonusen ska baseras på det preliminära resultatutkastet?

– Aee…Det är obegripligt.

– Det är jättesvårt att följa Arbetsdomstolens resonemang där.

Och domslut i Arbetsdomstolen går inte att överklaga?

– Nej.

Så då är det bara för IST att betala den utdömda bonusen?

– Ja, i alla fall den delen av bonusen som Arbetsdomstolen ansåg skulle betalas.

Sundeby hör av sig i efterhand via mejl:

”I skiljenämnden om f.d. VD Carl-Martin Lanér´s bonus så kom ordförande Michael Koch in i vårt överläggningsrum och menade på att motparten måste visa på en uträkning, vilket invaggade vårt ombud i en falsk förvissning om att vi kunde vinna målet (på default) då detta aldrig gjordes…

Man tog bara fasta på och fattade egentligen bara beslut på Gert Schyborger´s tvivelaktiga vittnesmål…. där han menade på att visserligen hade bl.a inte någon impermentest gjorts, men att det heller inte behövdes…

Vidare så hade han beviljat ledningen olika typer av gratifikationer (bl.a. resor till Paris och London) utan övriga styrelsens samtycke. samtidigt som bolaget utan de gjorda aktiveringarna närmade sig kontrollbalansräkning.

Ingen i styrelsen hade gjort en från ledningen oberoende uträkning.

Ett i grunden sunt bolag hade körts i botten (mycket beroende på bl.a missmanagement i USA och Gert Schyborger´s agerande som styrelseordförande) och bonus skulle fastställas baserat på ledningens rapporteringar utan att styrelsen gjorde en egen analys och ej heller balans och resultaträkning hade fastställts av bolagsstämman.

Kan det vara så att det första målet blev styrande för resterande mål i AD???

Noteras; Nu har nya styrelsen och ledningen genom hårt arbete återställt bolagets finansiella styrka och vi är numera åter självfinansierade.

Consensus; Gert Schyborger´s tvivelaktiga vittnes mål och vältalighet fick enligt mitt förmenande en orättvis viktning i AD.

Några beräkningar
kunde Gert Schyborger aldrig presentera.

I ett mail till Gert Schyborger så har han också tillfrågats om han hade en dold agenda med sitt agerande.

Han har valt att avböja svar.”