Sänk inte kapitalkravet för aktiebolag – stryk det helt

I måndags föreslog regeringen att kapitalkraven för att starta aktiebolag ska sänkas från 50 000 kronor till 25 000 kronor. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020. Enligt min uppfattning är det meningslöst att sänka kapitalkravet till 25 000 kronor; då kan kravet lika gärna tas bort helt. Men dessförinnan bör man göra en översyn av hela kapitalskyddssystemet i aktiebolagslagen. Detta har regeringen dock inte har föreslagit.

Det traditionella syftet med aktiekapitalet är att skydda bolagets borgenärer. Förra gången kapitalkravet sänktes, efter min utredning SOU 2008:49, var det från 100 000 kronor till 50 000 kronor. Men redan 50 000 kronor är egentligen för lågt för att tjäna som ett adekvat skydd för borgenärerna. Med ännu en sänkning urholkas värdet av det redan begränsade ansvaret i aktiebolagsformen ytterligare. Dessutom riskerar övriga borgenärsskyddregler såsom reglerna om tvångslikvidation att bli rena chimärer – om de inte redan är det. 

Ett annat syfte som brukar anföras till kapitalkravets försvar är det så kallade seriositetsskyddet, som ska hindra att aktiebolagsformen används endast för oseriösa syften. Det kan handla om rent brottslig verksamhet, kreditbedrägerier och ”målvaktsbolag” med svart arbetskraft. När aktiekapitalet höjdes från 5 000 kronor till 50 000 kronor 1973 fanns argumentet att det skulle vara ett skydd mot oseriösa bolag. Så även vid 1995 års höjning från 50 000 kronor till 100 000 kronor. Men om seriositetsspärren ska vara effektiv behöver den ligga på en nivå som innebär ett reellt hinder för den som vill starta bolag i oseriöst syfte. 25 000 kronor utgör knappast en sådan nivå.

I övriga Europa går trenden mot sänkta krav på aktiekapital. I 18 av EU:s medlemsstater finns det motsvarande aktiebolagsformer som kan bildas med ett aktiekapital om 1 euro eller inget aktiekapital alls. Exempel är Tyskland, Frankrike och i Norden Finland. I övriga europeiska länder har man emellertid parallellt fört en bred rättspolitisk diskussion kring kapitalskyddsreglerna. I Sverige har diskussionen i princip endast inriktat sig på sänkning av kapitalkravet, först från 100 000 kronor till 50 000 kronor och nu ned till 25 000 kronor. I övrigt saknas i den hittillsvarande rättspolitiska diskussionen en mera utförlig utvärdering av ABL:s bestämmelser om kapitaluppbyggnad och kapitalskydd.

I regeringens förslag ingår en motivering kring att göra aktiebolagsformen mer tillgänglig och främja företagande i särskilt tjänstesektorn. Det ter sig mer politiskt motiverat och mindre befogat ur en juridisk eller ekonomisk synvinkel. Det finns inget stöd för att antalet företag skulle bli fler med den föreslagna åtgärden. Inte heller är det enligt min uppfattning något självändamål att få fler aktiebolag.

Sammanfattningsvis kommer varken borgenärsskyddet eller seriositetsskyddet att uppnås på ett adekvat sätt med förslaget om en sänkning av aktiekapitalet i privata bolag till 25 000 kr. Därför är tiden mogen att istället utreda en sänkning av lägsta aktiekapitalet till 1 krona. Det är emellertid viktigt att en sådan reform kompletteras med åtgärder som säkerställer borgenärsskyddet eller som begränsar eventuella andra icke önskvärda effekter av sänkningen. Ett exempel på en sådan åtgärd är att införa ett oaktsamhetsansvar som i ökad utsträckning gör det möjligt att vid konkurs eller företagsrekonstruktion utkräva betalning från de personer som drivit verksamheten. I Storbritannien gäller bestämmelser av det slaget (”liability for wrongful trading”). Därvid bör vidare utredas huruvida tvångslikvidationsreglerna för privata aktiebolag helt kan avskaffas eller förändras till ett publicitetsförfarande.

Carl Svernlöv, Advokat på Baker McKenzie och adjungerad professor vid Uppsala universitet.