Sämre tider ger stukade hedgefonder nya möjligheter

De hedgefonder som är medlemmar i Fondbolagens förening hade den sista december 2017 en förmögenhet om 52 miljarder kronor. Men Fondbolagens förenings siffror kan vara missvisande eftersom ett flertal fonder inte är medlemmar. Flera mycket stora hedgefonder lämnar ingen statistik till Fondbolagen, till exempel saknas Brummer & Partners, Excalibur och RAM. Enbart Brummer & Partners hedgefonder förvaltade 117 miljarder kronor i juni 2018. Hur stora uttagen varit totalt sett, blir tydlig först när Brummer & Partners lämnar sina decembersiffror.

Allt sämre resultat
De förhållandevis stora uttagen från hedgefonderna kan ha flera orsaker:

Enligt Hedgefundindex, HFR:s, fondvägda kompositindex har de globala hedgefondernas resultat försämrats över tiden. Sedan 2010 har de stigit med 3,4 procent i genomsnitt per år, medan ökningen var hela 6,4 procent i genomsnitt under de tio föregående åren. Och under 90-talet steg de 18,3 procent per år.

De sämre resultaten har inverkat på möjligheten att ta ut vinstdelning och förvaltningsavgifter. Enligt Credit Suisse är det få hedgefonder som idag tillämpar den tidigare vanliga 2/20-regeln; Två procent i förvaltningsavgift och 20 procent i vinstdelning. Nu tar endast tre procent av fonderna ut förvaltningsavgifter om två procent och endast 16 procent har en vinstdelning på 20 procent.

Den genomsnittliga avgiften har sjunkit till 1,45 procent och vinstdelningen till 16,9 procent.

Förutsättningar för vändning
Hedgefondförvaltarna har haft svårt att hänga med i svängarna – trots att de är bland de mest välbetalda i branschen. Mest centralt har inte hedgefonderna klarat av huvuduppgiften: Att skydda spararnas tillgångar.

SixReturnIndex, SIXRX, det index för Stockholmsbörsen som inkluderar utdelningar, föll 4 procent förra året. Flera hedgefonder har gått avsevärt sämre. Till förvaltarnas försvar kan sägas att det varit svårt för hedgefonder att anpassa sig till en marknad med ett pärlband av kvantitativa lättnader där centralbankerna ”trycker upp sedlar” och som bland annat leder till lägre volatilitet. Hedgefonderna är kalibrerade för att försäkra bort en hög volatilitet och för att fungera som en diversifiering i en portfölj med aktier och obligationer.

Men inte bara förvaltarna utan även algoritmerna verkar ibland haft svårt att hänga med i svängarna. De systematiska fonderna eller trendföljande fonderna som bygger sin handel på algoritmer verkar i flera fall bara ha förstärkt rörelserna på börsen utan att ge en positiv avkastning för sina investerare. De har ibland skapat ett följa-john-fenomen där fonder med samma exponering med positivt momentum går bättre till dess att momentum vänder och alla går sämre och måste ta stop-lopp samtidigt. 

Förutsättningarna för en kommande guldålder för hedgefonderna har däremot blivit bättre på sistone. Nu ser vi åtstramningar i den ekonomiska politiken, med ledande indikatorer som pekar neråt – bland annat avmattningen i den globala tillväxten, med handels- och geo-politiska konflikter och med en ökad volatilitet. I en sådan marknad brukar hedgefonder ha bättre förutsättningar.