Så ska Altor vända XXL

I onsdags morse hade XXL:s aktie gått ned 72 procent sedan årsskiftet. Igår rusade aktien 185 procent och fortsatte under torsdagsförmiddagen upp 7 procent. Nu är den bara ned 44 procent sedan årsskiftet. 

– Jag är är ingen expert på aktiekursen. För mig är det viktiga var XXL kommer att vara om två-tre år, säger Hugo Maurstad, partner på Altor och styrelseordförande i XXL.

– Det har varit en osäkerhet på marknaden kring XXL, även före corona. Men allt det tog vi bort igår.

På onsdagsmorgonen kom beskedet att XXL tar in 1,45 miljarder norska kronor genom banklån i två olika former från DNB och Nordea. Samtidigt gör XXL en företrädesemission på ytterligare 400 miljoner kronor där teckningskursen är 5 norska kronor per aktie. 

Emissionen är 100 procent garanterad av Altor säger Hugo Maurstad. Altor är också XXL:s största ägare. I övrigt har bland annat storägarna Ferd och Odin gått med på att teckna i emissionen.

–Nya vd:n Pål Wibe var med och garanterade, liksom andra stora finansiär. Altor tar allt i övrigt om ingen annan kommer in. Det är en tydlig signal om att vi tro på detta, säger Hugo Maurstad.

Hur ser du på villkoren för det stora banklånet?
– Vi har bra villkor. Det är en marginal på 400 baspunkter som gradvis blir billigare när resultatet blir bättre. Det är en fullt rimlig nivå. 1,45 miljarder motsvar cirka 60 procent av vårt varulager. Det är en komfortabel belåning.

Detaljhandeln har varit en krisbransch länge, inte minst kläd- och sporthandeln. Hastigheten utför har accelererat i coronakrisen och många har fallit utför stupet. Totalt sett har konkurserna i Sverige ökat med drygt 23 procent under mars månad enligt siffror från kreditupplysningsföretaget Bisnode och trenden pekar på en fortsatt ökning. Konkurserna ökade med 46 procent bara den senaste veckan i Stockholm.

Exempel den senaste månaden är klädkedjan Joy, modekoncernen Venue Retail Group, med varumärkena Rizzo Accent och Morris, modeföretaget Lund Fashion med varumärkena Flash och Dea Axelssons och lågprisflygbolaget Flybe. 

– Just sportbranschen har faktiskt generellt klarat sig bättre. Visst tjänar XXL mindre under corona än annars, men det är ingen katastrof. Folk har plötsligt fått mer tid att träna och köper mer sportutrustning, säger Hugo Maurstad.

– Vi kommer ha ett år då folk reser mindre. Då behöver de göra mer lokalt istället. XXL är ett perfekt ställe att starta på.

Han berättar att XXL har permitterat 750 personer i Norge, även på huvudkontoret. Dessutom några hundra i Finland.

– Vi styr varje dag för att hålla i kostnaderna. Vi har justerat öppettiderna i butikerna, bemanningen och vi jobbar med hyresvärdarna. 

Faktum är att XXL har visat så pass dåligt resultat redan före coronakrisen att ett flertal experter på sistone har spekulerat om XXL:s överlevnad. 

Redan i början av februari gick norska Gresvig Retail Group, som bland annat äger sportbutikskedjan Intersport i konkurs. Det talas om att 50-60 butiker i Norge kommer att försvinna. Det är bra nyheter för XXL, enligt Hugo Maurstad.

– Nu får vi en bättre balans i den norska marknaden. Det har funnits en överkapacitet i sportbranschen sett till butiksytan. Samtidigt har det varit stor tillväxt i e-handeln. Lönsamheten för hela branschen har gått ner. Men XXL är fortsatt mest lönsam inom nordisk sport. Vi har kommit ner från högre nivåer men vi ska fortsätta att jobba på att komma tillbaka.

Vad gäller e-handel påpekar han att XXL är 50 procent större än närmsta konkurrenten online, Sportamore.

Hugo Maurstad anser att XXL har ett ”unikt koncept”. Bolaget har ökat försäljningen från 0 till 9 miljarder norska kronor på 15 år, en prestation han menar att ingen annan är i närheten av. Företaget är marknadsledare i Norge och i topp två både i Sverige och Finland.

– Samtidigt växte XXL lite ifrån sin egen organisation, säger Hugo Maurstad. 

Mycket går att göra bättre och det var därför Altor gick in förra året. Bland annat har man sett över kostnaderna, man jobbar mer med utbudet, visningen av varor, butiksytorna och jobbar mer med så kallade ”pickupstores”, ställen där man kan hämta upp e-handelsbeställningar och samtidigt prova utrustningen, som pjäxor, vilket i sin tur sänker returkostnaderna.

Enligt Hugo Maurstad är XXL ett ”effektivt koncept”, där driftskostnaderna i förhållande till intäkterna ligger på 30 procent jämfört med branschsnittet på 40 procent. 

– Det första vi tog tag i under hösten var problemen kring kulturen. Det har helt klart varit incidenter som inte har varit bra, säger Hugo Maurstad,

I skräckartiklar från ungefär ett år tillbaka går det att läsa om en sektkultur och fysiska bestraffningar. I och med Altors inträde gjorde man en ordentlig utredning med hjälp av en extern firma och har sedan dess sett över upplärningsprogrammet och infört en ny ”code of conduct”, uppförandekod.

Ytterligare en åtgärd var att ta tag i rekryteringen av en fast vd. De senaste 18 månaderna har XXL haft en interims-vd. Pål Wibe, som närmast har arbetat som vd för lågpriskedjan Europris, började igår.

– Det är verkligen viktigt att det nu kommer in en permanent vd. Vi har jobbat parallellt med Pål sedan januari så han är redan väldigt insatt.

I oktober sade Hugo Maurstad i Dagens Industri att han räknar med att bolaget har vänt tillbaka till sin historiska lönsamhet om två-tre år. Det finns enligt Hugo Maurstad ingen anledning att gör om den prognosen.

– Det tar tid att göra förändringar. Du köper till exempel alla produkter ett år i förväg. Men vi ser förbättringar gradvis, varje kvartal.

– Det är naturligt för oss att sälja av om två-tre år. Vi är inte permanenta utan kommer gradvis att reducera ägandet.

I Altors portfölj ingår 37 bolag. Många har det kämpigt i coronatider. Tydligaste exemplet är kanske Ving, som Altor räddade från konkurs i höstas. Ett annat är gymkedjan Sats. Ett tredje pub- och restaurangkedjan O’Learys.

– Vi går igen vartenda bolag för att se om vi är förberedda. Inget bolag är i omedelbart stor kris. Men vi ser över vad vi kan göra för att säkra likviditet i företag där intäkterna påverkas i det korta perspektivet. Var vi kan ta kostnader och hur vi kan anpassa inköpssidan för att få bättre flexibilitet. 

De åtgärder myndigheterna har vidtagit i Norge, Danmark, Sverige och Finland påverkar Altors portföljbolag ganska olika.

– Sverige är den mest osäkra marknaden just nu. I Norge och Danmark är det väldigt bra och i Finland är det en godtagbar nivå, säger Hugo Maurstad.

Den stora skillnaden är utformningen av permitteringsprogrammen. I Norge och Danmark är det två dagars varsel för permittering. Och de anställda får 100 procents lön de första tjugo dagarna. 

– I Sverige fungerar inte i närheten lika bra. Det tar längre tid och företagen får tillbaka mycket mindre av kostnaden.

– När restauranger och butiker måste stänga på grund av myndigheternas bestämmelser är det naturligt att man stöttar upp. Vi ska ju ha igång ekonomin efteråt och då behöver vi konsumenter med köpkraft. Lösningarna i Norge och Danmark gör att företagen får plus minus noll i lönsamhet men slipper att gå i konkurs.