Så mycket mindre tjänar kvinnliga akademiker

Det framgår av ny lönestatistik som Jusek presenterar inför Internationella kvinnodagen.

– Vår statistik visar att det finns oförklarade löneskillnader för högutbildade kvinnor med en stark position på arbetsmarknaden. Skillnaderna mellan sektorerna kan bero på att lokal facklig närvaro saknas på många håll i privat sektor och att alla inte omfattas av kollektivavtal. Frånvaro av till exempel föräldralön kan göra att löneskillnaderna blir större, säger Maria Arrefelt, förhandlingschef privat sektor på Jusek.

Nya siffor från Jusek visar på stora löneskillnader mellan män och kvinnor trots justering för faktorer som påverkar lönen. Löneskillnaden är rensad för effekter av erfarenhet, sektor, befattning, bransch, deltid och geografi. Resultatet är en löneskillnad på 3 100 kronor varje månad, vilket innebär ett lönegap på 5 procent.

Störst är löneskillnaderna bland ekonomer. Minst är de bland samhällsvetarna. Siffrorna bygger på lönestatistik från över 28 000 jurister, ekonomer, kommunikatörer, personalvetare, samhällsvetare och systemvetare som är medlemmar i Jusek. Löneskillnaderna skiljer sig också åt i olika sektorer. De är klart större i privat sektor jämfört med i offentlig. I privat sektor är gapet uppemot 8 procent, inom kommunerna är gapet bara 2 procent.

Analyser som Jusek har genomfört pekar på att kvinnor har mer att vinna på att ha lönesamtal än män. Medlemmar som har haft lönesamtal har en högre lön än de som inte har haft det, och vinsten för kvinnor är mer än dubbelt så stor för kvinnor som för män.

– Resultaten pekar på att kvinnor har mycket att vinna på att ha lönesamtal. Det tar inte bort hela gapet, men det bidrar till att löneskillnaderna minskar. För de arbetsgivare som vill rekrytera och behålla duktiga medarbetare är könsneutrala löner en självklarhet, säger Lena Emanuelsson, förhandlingschef offentlig sektor på Jusek.