Så kommer AI att förändra juristyrket

I samband med Hennes & Mauritz senaste och oväntat starka delårsrapport meddelade klädjätten att den kommer storsatsa på artificiell intelligens.

Syftet med satsningen är att skapa effektiva verktyg med vilka H&M mer precist ska kunna förutspå trender och kundefterfrågan, samt kunna göra kvantifiering, allokering och prissättning bättre. Förhoppningen är att detta ska leda till att bolagets arbete med personifiering blir mer relevant så att H&M kan lämna mer attraktiva erbjudanden till kunderna. Det är vidare ett mål att minska varulagret av kläder och leverera dessa till butikerna när de behövs, det vill säga att matcha utbud och efterfrågan bättre. 

Denna nyhet är ett av de senaste högprofilerade exemplen på Sveriges ledande position inom teknikutveckling. Tidigare har bland annat Volvo Cars utvecklat automatiska bromsfunktioner ”City Safety” och universiteten i Linköping och Örebro har i samarbete med ledande svenska företag storsatsat på utbildningar i AI, till stor del baserat på ”Elements of AI” som utvecklats vid Helsingfors universitet tillsammans med IT-företaget Reaktor. 

I skuggan av rubrikerna sker den, i min mening, kanske dock mest intressanta tekniska utvecklingen vid de juridiska avdelningarna på världens ledande företag. Under de senaste åren har alternativa leverantörer av juridiska tjänster, så kallade ”Enterprise Legal Service Providers” (ELS-bolag), börjat använda AI och annan ny teknik för att utveckla och förbättra det juridiska arbetet.

När jag började arbeta som biträdande jurist var det telefaxen som användes för kommunikation. I dag börjar juridiska rådgivare introducera AI på en bred front som ett nytt arbetsredskap. ELS-bolag, som UnitedLex, driver snabbt den tekniska utvecklingen vid traditionella juridiska avdelningar med nya möjligheter och strukturer.

Precis som i ovanstående exempel med H&M:s förbättringar av lagerhållning kännetecknas ELS-bolagen av en utveckling av verksamhetseffektivitet som medför kostnadsbesparingar för kunden. Fördelarna är dock större än så eftersom ELS-bolag karaktäriseras av att de levererar bred kommersiell och operationell expertis som gör det möjligt för klienternas bolagsjuridiska avdelningar att leverera strategiska fördelar till sina kunder bortom kostnadsbesparingar och traditionell riskminimering. AI börjar således bli ett viktigt arbetsverktyg för ELS-bolagen och med hjälp av IT och automatisering kan dessa företag leverera kompletta uppsättningar av juridiska tjänster i en miljö av ständigt pågående effektivisering ”continous improvement” av tjänster.

Detta betyder inte att juristerna kommer att bytas ut mot robotar. Tvärtom kan det förmodas att juristens roll blir viktig i att driva verksamheten framåt. AI utför det operativa juridiska arbetet och juristen ger instruktioner för att kombinera lag och teknik i ett effektivt sammanhang.

Vidare kommer jurister få en mycket viktig roll med anledning av etiska frågor framledes. För att återvända till H&M-exemplet använder företaget AI för att förbättra hur bolagets verksamhet fungerar, men behöver likväl fortfarande en vägledande hand för att konsultera och identifiera vilka funktioner som kan levereras bäst av robotar och vilka av människor.

Med nästan dagliga nyheter om ökad implementation angående användningen av AI hos svenska företag är det en spännande tid att göra affärer i Sverige. Det återstår dock att se om det – för en gångs skull – kommer att vara den juridiska avdelningen inom företagen som kommer att leverera de verkliga resultaten av den digitala transformationen.

Johan Åkerud, Senior Legal Counsel, UnitedLex (Enterprise Legal Solutions at DXC Technology Company)