"Så kan svensk fondmarknad fortsätta utvecklas"

Ett flertal olika faktorer medverkar till denna utveckling: en ökande regelbörda, en distribution som sker allt mer genom mellanhänder, och reformer inom premiepensionen. Det behövs en debatt om hur den svenska fondmarknaden kan utvecklas och konkurrera med övriga Europa och en lagstiftning som ger goda förutsättningar för de svenska fondbolagen.

Fondsparandet är mycket utbrett i Sverige, åtta av tio svenskar fondsparar (tio av tio om vi räknar in premiepensionen). En stor del av spararna har gjort långsiktiga investeringar i Sverigefonder som haft en avkastning på i genomsnitt 9,2 procent per år efter avgifter under de senaste 22 åren. Med ränta på ränta-effekten har svenskarnas besparingar därmed vuxit till ansenliga belopp. Genomsnittsavgiften för en svensk aktiefond ligger idag på 0,60 procent, vilket får anses mycket konkurrenskraftigt och är bland de lägsta i världen. Motsvarande avgift för utländska aktiefonder som säljs i Sverige uppgår till 1,59 procent.  

Det finns ca 2 500 fonder som vänder sig till privatpersoner på den svenska marknaden idag, och av dessa är drygt 700 (28 procent) Sverigeregistrerade medan 1 800 är utländska fonder. Inkluderas även fonder som vänder sig till institutionella investerare ökar antalet till över 6 000 men ökningen består i princip endast av utlandsregistrerade fonder. Antalet svenska fonder har varit relativt oförändrat under de senaste åren. Enligt SCB uppgick antalet år 2015 till 744 och motsvarande siffra idag är exakt densamma. 

Antalet nystartade svenska fonder har minskat under senare år, samtidigt som fler fonder har lagts ned eller slagits samman. Enligt Morningstar har antalet nystartade fonder halverats under 2019 (jan-aug) jämfört med snittet för motsvarande period under de senaste tio åren, samtidigt som antalet nedlagda fonder är fler än normalt. Kapitalet i fonderna är knutet till ett fåtal stora fonder och fondbolag. I de 12 procent största fonderna förvaltas idag 50 procent av allt svenskt fondkapital. Fondbolagen som förvaltar dessa fonder har varit etablerade under mycket lång tid, det senast tillkomna startades för 13 år sedan.

Som lök på laxen är kraven för exempelvis kostnadsredovisning inte desamma i alla regelverk vilket kräver omfattande merarbete.

Regelbördan för fondbolag har ökat dramatiskt vilket innebär stora kostnader för ett nystartat fondbolag. Men även fondspararnas köpbeteende har förändrats. Tidigare köpte man fonder direkt från fondbolaget, medan huvuddelen av försäljningen nu sker via mellanhänder i form av fondtorg och försäkringsbolag. År 2000 ägdes 67 procent av fondförmögenheten direkt, idag är motsvarande siffra 11 procent. Detta innebär att kraven i EU-regelverk som MiFID, Priips och IDD för värdepappersbolag och försäkringsbolag även indirekt träffar fonder. Som lök på laxen är kraven för exempelvis kostnadsredovisning inte desamma i alla regelverk vilket kräver omfattande merarbete. Nya distributionsformer kommer kanske att utvecklas post-MiFID 2, men än så länge har vi inte sett så mycket av en sådan utveckling.

Den nyligen genomförda PPM-reformen, om än i stora delar välbehövlig, har också inneburit att små och nystartade fonder inte kan vara med och för dem som ändå kan ansöka innebär ansökningsförfarandet en kraftigt ökad administrativ börda, vilket framförallt slår mot de mindre fondbolagen. Skulle nästa steg med ett upphandlat fondtorg bli verklighet finns det mycket som pekar på att mindre fondbolag inte kommer att kunna hantera förutsättningarna överhuvudtaget.

De svenska regler som ställs och som går utöver EU-rätten gäller bara för svenska fonder. I delar är det bra konsumentskyddande regler som vi tycker borde gälla även på EU-nivå. Svenska fonder ska till exempel årligen redovisa direkt till kund hur mycket avgifter man har tagit ut i kronor och ören. Likaså finns ett krav på att fonder som tar ut prestationsbaserade avgifter ska ha ett evigt s.k. high water mark, vilket säkerställer att man endast får ta avgift för en uppgång en gång. Emellertid finns det tyvärr också flera exempel på onödiga krav och begränsningar som belastar svenska fonder. 

Fondbolagens förening driver för närvarande ett antal frågor för att förbättra konkurrensen för svenska fondbolag. Vi önskar till exemepl en svensk lagstiftning som möjliggör svenska associationsrättsliga fonder liknande Luxemburgs SICAV:er, eftersom det är att betrakta som standard om man vill distribuera fonder i Europa (svenska fonder är kontraktsrättsliga).

Vidare driver vi frågan om att svenska fonder ska kunna upprätta samma skyddsmekanismer som europeiska fonder har för att skydda befintliga andelsägare mot kostnader för stora kortsiktiga in- och utflöden, samt att fondbolag ska kunna använda fondtypen specialfonder riktade mot enbart professionella kunder utan att behöva följa samtliga skyddsregler som är framtagna för vanliga konsumenter. Det är några steg på vägen för att behålla fondverksamhet i Sverige och på sikt kanske ta del av utlokaliseringen av Londons finansverksamhet i spåren av en eventuell brexit.

Fondsparandet har varit en framgångssaga för svenska sparare, nu gäller det att se till att svenska fondbolag kan vara med och konkurrera och utveckla fondsparandet även i framtiden.

Det vore välkommet med en diskussion om hur svensk fondmarknad kan utvecklas och konkurrera med övriga Europa. Det är viktigt för de svenska spararna och det är viktigt för det svenska samhället med en stark lokal fondbransch som är snabb på att ta fram lösningar för svenska sparare och starka engagerade ägare som i konkurrens kan utveckla såväl fondsparandet som kapitaltillförsel för tillväxt i svensk ekonomi. Fondsparandet har varit en framgångssaga för svenska sparare, nu gäller det att se till att svenska fondbolag kan vara med och konkurrera och utveckla fondsparandet även i framtiden.

Fredrik Pettersson
Vice vd Fondbolagens förening