Så kan Mays nederlag bli till framgång

På måndag måste Theresa May presentera sitt nästa steg inför parlamentet. Och det alltså bara några dagar efter den gigantiskt stora förlusten i omröstningen av Brexit-avtalet. Allt det som nyss var omöjligt kan i nuläget blir det enda möjliga.

Det är uppenbart att May inte hade en klar ”plan B”.  Och vem kan klandra henne? Det enda som enade de som röstade emot avtalet var att de var emot det. Inget trovärdigt alternativ har presenterats av oppositionen mot avtalet.

Labour-ledarens Corbyns mål med att rösta ned avtalet var ju att möjliggöra en misstroendeomröstning mot May. Den förlorade han eftersom det finns ett grundmurat stöd för May i parlamentet.

Samtidigt driver nu hennes team de förtroendefulla samtalen med seniora back benchers, för att försöka lirka upp knutarna, eftersom May själv är mindre av en diplomat och mer en ’svart eller vitt’-politiker. Svårigheten ligger i att parlamentet är djupt splittrat om vad man vill. Hennes eget kabinett är fortsatt delat.

Ledamöterna vet bara att de inte vill ha utträdesavtalet, samt att de till varje pris vill undvika en hård Brexit, att Storbritannien lämnar EU utan ett avtal den sista mars. Det finns i nuläget ingen majoritet för Mays Brexitavtal, ingen majoritet för inget avtal, ingen majoritet för en andra omröstning, och ingen majoritet för de många olika alternativa lösningarna heller bland ledamöterna. Det är inte en avundsvärd uppgift för May att söka en lösning som en majoritet kan leva med.

När May på måndag har fått en klar signal om vad parlamentet vill, först då kommer EU att agera. Redan har det dock kommit informella signaler från Tyskland och Frankrike om att man är villiga att gå med på något slags försening av Brexit.

Även Österrikes Sebastian Kurz har klargjort att det inte är aktuellt att omförhandla avtalet, men att en förlängning kan tänkas. Att försena utträdet för att undvika kaoset med brist på mediciner, livsmedel, och annat, samt milslånga lastbilsköer vid alla tullstationer som vid en hård Brexit. Mer tid för alla fysiska och praktiska förberedelserna, ligger i båda parters intresse, för jobb och ekonomi.

Hur länge är oklart. Det kan gälla först en kort teknisk förläning om två månader, sex månader, eller hela 2019. En förlängning kräver dock enighet bland samtliga EU27:s medlemsländer.

Den stora stötestenen med en förlängning gäller EU:s framtida budget, som ska beslutas vid toppmötet den 9 maj i Sibui, Rumänien, samt valet till Europaparlamentet den 21-26 maj, då britterna redan ska ha lämnat EU sista mars.

Ett senarelagt utträde skulle medföra en svår utmaning för EU eftersom parlamentets platser har skurits ned från 751 till 705 och platser har omförhandlats till flera länder. Fördelningen av utskottsposter, samt hur de tänkta nya ledamöterna av britternas platser ska fördelas blir bekymmersamt om britterna blir kvar. Om britterna stannar kvar ett tag till och röstar fram egna Europaparlamentariker, samt nominerar en ny kommissionär skulle EU-domstolen även slå fast att de under några månader har rätt att vara med och bestämma om EU:s framtida budget, samt den kommande nye presidenten för EU-kommissionen, och kanske vara kvar för att godkänna hela den nya EU-kommissionen, trots att de snart därpå ska lämna EU.

Ett mjukare Brexit-alternativ är att försöka sikta på ett avtal om en tullunion.  Det är Labour för. Men May är emot eftersom det innebär en mjuk Brexit och blir ett slags medlemskap-light, då man är bunden att fortsätta att följa EU:s handelsavtal.

Vågar May sikta på få lyckas övertala tillräckligt många Labourledamöter för detta, och samtidigt undvika att splittra Tories? Och hur ska hon få över Labour utan Corbyns stöd?

Ett nytt kompromiss-förslag från EU om Nordirländska gränsen skulle bidra till att bryta dödläget. Och kan man dessutom göra undantag för fri rörlighet över gränserna för EU-medborgare hjälper det också till.

Kan EU-sidan visa större kompromissvilja, kanske ett modifierat Brexit-avtal går att få igenom underhuset.

Vi får i den uppmärksammade tv-filmen om Brexit som heter ”Brexit: the uncivil war” veta hur Leave-kampanjens slogan ”vote leave, take back control” kommer till. Det handlar om att ta tillbaka kontrollen.

Det grundläggande problemet att britterna inte insett att de inte kan äta kakan och ha den kvar. Att ta tillbaka kontrollen är inte så enkelt som det heter i kampanjslogans och med det följer ett mycket högt pris. Att lämna EU får många negativa konsekvenser. Och många fördelar, som man tagit för givna, försvinner.

Med 70 dagar till sista mars blir stubintråden allt kortare för att hitta alternativ till en hård Brexit. Det allvarsamma och kritiska läget gör att en lösning kommer allt närmare, sannolikt genom ett senareläggande av utträdet, som ett första steg. Precis som att hotet med nyval tvingade politikerna i Sverige att hitta blocköverskridande lösningar, kommer hotet av hård Brexit att tvinga britterna och EU tillbaka till förhandlingsbordet.

Effekten av det massiva nederlaget för EU-avtalet gör att EU-sidan är mer villigt att kompromissa och skjuta upp Brexit med några månader för att undvika en hård Brexit. En uppskjuten Brexit kan ge parterna mer tid att lösa den mest svårlösta frågan om Nordirländska gränsen.

Rickard Ydrenäs
Brexit-expert
Kandidat i Europaparlamentsvalet (L), grundare av kommunikationsbyrån Ydrenas Communications, Brexitpodden och Tullpodden.

Ulf Bergström
EU-expert, (s) och författare