Varför vissa företag är framgångsrika och hur deras framgångsfaktorer kan införlivas i svenska organisationer på ett sätt som gör verklig skillnad är något som Annika Steiber och Sverker Alänge forskar kring. "Vi ska inte tro att vi har många år på oss att komma ikapp. Utvecklingen går framåt i ett rasande tempo och vi måste spela en aktiv roll för att överleva" säger Annika Steiber till Realtid.
Så kan företagsledare lära av Silicon Valleys framgångssagor
Världens mest innovativa företag har några saker gemensamt. De drivs till exempel av ständigt innovationsarbete, är otroligt snabbrörliga och mycket samarbetsinriktade.
Genom att studera dessa företag har Annika Steiber och Sverker Alänge identifierat vad som gör dessa företag så framgångsrika och förklarar hur dessa faktorer har införlivats i deras organisationer på ett sätt som gör verklig skillnad. Forskarna menar att de flesta företag kan integrera dessa komponenter i sina egna organisationer i syfte att själva blir mer innovativa och framgångsrika.
Annika Steiber och Sverker Alänge har forskat tillsammans i tjugo år. Forskningen är främst inriktad mot ledarskapsinnovation och de var tidigt ute med att ha ett företagsperspektiv istället för ett produktutvecklingsperspektiv.
Forskningen har tagit sikte på företag som är verksamma i snabbt föränderliga miljöer och fokus har varit på följande Silicon Valley-företag: Google, Tesla Motors och Apigee samt tre företag som är ledande inom området sociala medier: Facebook, LinkedIn och Twitter.
– De principer och den praxis som de här företagen använder sig av är slående lika varandra, i fråga om både vad de tror på och hur de agerar, säger Annika Steiber till Realtid.se.
Hon fortsätter:
– Framgångsrika företag tycks fokusera på att vara anpassningsbara, proaktiva, öppna och snabba. Deras organisationsmodell bygger på att de använder sig av sina medarbetare på ett sådant sätt att hela företaget beter sig entreprenöriellt.
Annika Steiber menar att företagen är duktiga på att fånga upp sina medarbetares starka sidor för att skapa innovativa resultat. Medarbetarna är inte låsta utan erbjuds möjlighet att arbeta med de arbetsuppgifter där deras potential kommer till sin rätt. Därmed lyckas företagen också attrahera de främsta entreprenörerna och även behålla dem.
I sin forskning ställer sig forskarna följande två frågor:
Hur driver högsta ledningen och styrelsen ett bolag för att uppnå högsta möjliga innovationsförmåga?
Hur kan företagen samverka med externa aktörer för att snabba på sin egen innovationsförmåga?
– Företagen som vi har tittat på har fortsatt uppvisa en stark innovationsförmåga samtidigt som de har vuxit sig mycket större. En avgörande faktor är att organisationsmodellen är relativt flexibel och att de lyckas arbeta parallellt med kärnverksamheten och med innovation, säger Annika Steiber.
Hos dessa företag pågår det ständig förnyelse. Företagen vill inte bara snabbt anpassa sig till förändringar, de vill vara med och skapa dem. Ett område som det satsas mycket på är därför teknikområdet.
– Även om företagen utgår från kundbehovet är de medvetna om att det är den snabba teknikutvecklingen som driver på utvecklingen och förändrar kundbeteendet. De har därför stenkoll på allt som händer inom teknikområdet och investerar gärna i andra bolag och experiment för att hela tiden hålla sig uppdaterade och för att ta del av den senaste tekniken. Det är även tydligt att de stöttar olika startup communities för att omge sig av rätt typer av människor.
I boken “Silicon Valley modellen – lärdomar från världens mest innovativa företag" har Annika Steiber och Sverker Alänge sammanställt följande komponenter som framgångsrika företag har gemensamt:
Dynamisk förmåga. Här ingår förmågan att känna av och tolka hot och möjligheter, ta tillvara möjligheterna samt upprätthålla och omgruppera företagets resurser om det visar sig nödvändigt.
Förnyelseinriktad organisation. Om man väntar med insatser till dess att problem uppstår är det redan för sent. Organisationen bör genomsyras av en proaktiv syn på ständig förnyelse.
Individen i centrum. Den här principen bygger på övertygelsen att människor vill och behöver vara kreativa, och att företaget måste skapa en miljö där de får utrymme för sin kreativitet.
Både-och-organisationen. Entreprenöriella företag förenar två skilda former av organisationslogik för att optimera dels den dagliga produktionen, som fungerar bäst med ett traditionellt planerings- och kontrolltänkande, dels innovationen, som kräver mer frihet, flexibilitet och öppenhet för experiment. Företaget ska inte bara balansera dessa två former av logik utan även ta tilllvara den inneboende energin i motsättningarna mellan dem.
Öppenhet och nätverkande med omvärlden. Företag kan vara mer eller mindre öppna för att integrera med sin omgivning. Även om inga företag är fullständigt slutna system med gränser som helt separerar dem från omvärlden kan gränserna vara mer eller mindre genomträngliga, vilket påverkar företagets förmåga att utbyta information och kunskap med sin omvärld. För att överleva på lång sikt måste företag utvecklas till mer öppna, nätverkande system.
Systemansats. Företag måste gå från ett processperspektiv till ett systemperspektiv för att förstå och förbättra sin förmåga till kontinuerlig innovation. Ett system är “en samling beståndsdelar med vissa egenskaper där det mellan beståndsdelarna och mellan beståndsdelarnas egenskaper råder vissa samband”.
Mot bakgrund av att dessa företag har lyckats att integrera entreprenörskap med den effektiva styrningen och organisationen som ofta återfinns i storföretag är det inte är så konstigt att allt fler företag har börjat snegla på dessa.
De flesta företag drivs idag enligt ett “nedärvt” managementsystem, menar Annika Steiber. Men, dessa modeller är ofta föråldrade, eftersom företagen verkar i en miljö som har ändrats dramatiskt.
Även om företagen anammar de senaste managementmodellerna kvarstår ofta problemen eftersom den nya modellen inte integreras tillräckligt djupt i organisationen och syftar snarare till att “lappa ihop ett underliggande system som inte fungerar” än att “bygga något nytt”.
– För att modellen ska lyckas måste organisationerna arbeta med att inkorporera den i hela organisationen. Hela organisationen måste präglas av en dualitet, vilket innebär att det ska pågå ett aktivt innovationsarbete vid sidan av kärnaffären. För det andra måste man börja bygga relationer utanför företaget och knyta till sig aktörer som är framgångsrika när det gäller innovation. För det tredje måste företagen börja fokusera på medarbetarnas initiativkraft och innovationsförmåga. Innovation handlar om att ha rätt mindset!
Vilka svenska företag anser du är framgångsrika i att följa modellen?
– Electrolux är mycket bra när det kommer till att samarbeta med startups och att dra nytta av deras tekniska lösningar för att förbättra sina egna produkter.
Svenska företag har mycket att lära av de framgångsrika amerikanska företagen, menar Annika Steiber.
– Målet med min forskning är att stötta de svenska företagen i deras innovationsförmåga genom att identifiera framgångsfaktorerna i organisationsmodeller som har visat sig fungera. Utmaningen ligger i att få finansiering för forskningen. Vinnova beviljar huvudsakligen finansiering till forskning som koncentrerar sig på svenska företag. Jag menar istället att vi måste titta på framgångsrika exempel och dra lärdomar, för att främja svenskt näringsliv.
Annika Steiber avslutar:
– Vi ska inte tro att vi har många år på oss att komma ikapp. Utvecklingen går framåt i ett rasande tempo och vi måste spela en aktiv roll för att överleva.