Så kan digital teknik bidra till en levande landsbygd

Offentlig sektor, företagsvärlden och människors vardag blir allt mer beroende av digital teknik. Bredband håller på att byggas ut i stora delar av landet, men utbyggnaden går väldigt långsamt. De som bor och verkar på landsbygden riskerar att hamna i ett digitalt utanförskap om inte bredband snarast byggs ut över hela landet. 

Även på de håll där bredband finns utbyggt på landsbygden kan det finnas en negativ, bromsande attityd till att använda ny, digital teknik. En sådan attityd cementerar bilden av att landsbygden är en del av samhället där tiden står still. Den bromsande attityden finns både bland privata företagare och inom offentlig sektor. Argumenten som används är att samtliga medborgare på landsbygden inte är fullt ut digitala, och därför lägger man nivån på digitaliseringen utifrån den som är minst digital; den som varken har digital kunskap, smartphone eller dator. Ofta är det äldre som åsyftas. Detta trots att dagens pensionärer har tagit del av, och varit med om att skapa, enorma tekniska framsteg under sin livstid. De representerar inte någon teknikfientlig generation. 

Samtidigt är merparten av de företag som utvecklar digitala tjänster koncentrerade till städerna och har främst stadens behov framför ögonen. Hur får man techföretagen att intressera sig för landsbygdens behov? Hur kan de motiveras att ta reda på vilken potentiell marknad som finns på landsbygden? 

Till följd av coronapandemin har vårt samhälle under våren genomgått en intensivkurs i distansarbete. För många har denna omställning fungerat över förväntan och sannolikt finns det en och annan som överväger att fortsätta att arbeta på distans även när coronarestriktionerna lättar. En dröm att flytta ut på landet kan nu, tack vara digital teknik, bli verklighet. Hur kan en sådan utflyttning komma att påverka landsbygden? Kommer vi att få digitala byar med byskola med delvis fjärrundervisning? Obemannade livsmedelsbutiker? Satellitkontor och co-workingkontor även utanför städerna? Jobbhubbar i byarna där man kan boka mötesrum, kontorsplats, websändningsstudios, tillgång till gym och annat. Kommer vi att få smarta, samordnade leveranser av varor som handlas online? Kulturevenemang i digital form? Här finns det enorma möjligheter. 

Men frågan är om landsbygdskommunerna är redo för en våg av utflyttande stadsbor. Visserligen innebär de ett tillskott i den kommunala kassan och ett inflöde av utbildade personer med arbetslivserfarenhet och kanske även egna företag. Men de medför också ett inflöde av servicevana konsumenter som ställer stora krav på valfrihet, tillgänglighet och transparens vad gäller skolor, barnomsorg, vård och alla annan samhällsservice. 

Kommunerna som vill dra till sig dessa grupper kommer att behöva konkurrera med varandra. Varje kommun måste fundera över vilka grupper de vill ska flytta till kommunen – barnfamiljer, unga, äldre, företagare, etc – och vässa sitt erbjudande för just dessa grupper. 

I Sverige pågår sedan länge en centraliseringstrend på nationell, regional och kommunal nivå. Detta märks bland annat inom media där små lokalredaktioner läggs ned, inom skolan där byskolor stängs till förmån för större enheter i centralorterna, och inom vården där vård- och hälsocentraler läggs ned eller krymps till filialer. I företagssfären märks centraliseringen i att allt fler funktioner koncentreras till huvudkontoren i storstäderna. Allt detta tillsammans innebär att offentlig service, arbetsplatser och beslutsfattande gradvis förs till en allt högre nivå, längre bort från landsbygden.

För landsbygdens befolkning innebär denna avlövning av samhällsfunktioner att det blir allt svårare att få vardagen att fungera. Samtidigt vet vi att många gärna vill bo på landsbygden. På samma sätt som att många vill bo i staden. Med hjälp av digital teknik kan vi hitta nya, smarta lösningar för samhällsfunktioner även på landsbygden, så att vi kan hushålla med samhällets resurser utan att detta behöver innebära nedläggning och centralisering. Det skapar ett bättre och rikare land för alla. Detta är också i linje med FN:s globala mål 11A som handlar om att främja positiva ekonomiska, sociala och miljömässiga kopplingar mellan stadsområden, stadsnära områden och skapa fantastiska möjligheter för alla som vill bo och leva på landsbygden i Sverige. 

Här kan organisationen Proptech Sweden genom sitt nätverk hjälpa till att ta reda på hur de digitala behoven på landsbygderna ser ut och utveckla digitala tjänster som möter dessa behov.

Karin Witalis, Witalis Real Estate Consulting AB
Roger Tofft, Vd och inititativtagare till Proptech Sweden.