Så förändrar PPM-systemet fondmarknaden

Pensionsmyndigheten är mitt inne i en gigantisk omgörning av hela fondtorget, det som populärt ofta kallas PPM. Det första steget är implementeringen av den nya lag som trädde i kraft för ett år sedan, i november 2018. Syftet är att komma till rätta med oseriösa aktörer på Pensionsmyndighetens fondtorg, i skuggan av skandalerna kring Falcon Funds och Allra. Pensionsmyndigheten är dock omkring ett halvår försenad.

I slutet av förra året räknade myndigheten med att klara av sin granskning av fonderna och fondbolagen till sommaren. Men chefen för Pensionsmyndighetens fondtorg Erik Fransson säger till Realtid att det dröjer till slutet av det här året. Det finns ingen juridisk deadline för när granskningarna ska vara färdiga.

Alla fondbolag sades upp från fondtorget under våren förra året och de som ville vara med framöver var tvungna att ansöka på nytt. Till skillnad mot tidigare infördes olika kriterier, bland annat krav på tre års historik och minst 500 miljoner kronor i förvaltat kapital. 

Kan omgörningen av fondtorget leda till konsolidering i branschen?
– Jag tror att PPM efter steg ett har bidragit lite till att sätta fart på omstruktureringen på den svenska marknaden, men det är en global trend som finns där och som leder till fortsatt konsolidering i alla fall, säger Erik Fransson. 

De som inte uppfyllde kraven i steg ett hade alternativet att hitta någon som köpte upp dem eller gå samman med andra, vilket ledde till en del konsolidering under 2018, enligt Fransson.

– Det är en global trend med prispress och nya regelverk som gör att kraven för att bedriva verksamhet blir högre och högre. De stora kommer att gynnas, de har resurserna att lättare bygga bra organisationer med hög kvalitet, säger Erik Fransson.

Förändringen av reglerna för fondtorget har inneburit att antalet fonder har minskat, från 842 fonder i början av 2018 till 783 i slutet av förra året. Antalet fonder som ansökt om deltagande i det nya systemet är 571, varav 299 hittills är godkända. 67 fonder har antingen inte blivit godkända av olika skäl eller så har fondbolagen själva dragit tillbaka sina ansökningar.     

– Det viktiga är att vi håller en hög kvalitet, det är därför det har tagit lite längre tid än vi trodde. Det har varit mer arbete med en del fonder och fondbolag och även en del juridiska frågor som man kanske inte hade tänkt på innan som det tagit tid att utreda, säger Erik Fransson. 

Vilka juridiska frågor är det?
– Vi tittar mycket på intressekonflikter. Olämpliga innehav är en del av detta och otillåtna avgiftsuttag. Performance fee (avgift till förvaltare som genererar positivt resultat, red:s anmärkning) är ett område som vi tittar lite extra noga på och ställer krav på att det är ett relevant benchmark man har och att man inte kan ta ut performance-avgifter på samma uppgång mer än en gång. 

Intressekonflikter avser främst konflikter mellan spararna å ena sidan och andra intressenter som exempelvis förvaltare och ägare av fondbolaget å andra sidan. Ett olämpligt innehav kan vara att någon som har kopplingar till fondbolaget gynnas genom att fonden gör en viss investering, enligt Erik Fransson. 

Komplicerade modeller för performanceavgifter är ibland formulerade på ett komplicerat sätt och kan ta en hel del tid att förstå och det finns fall där myndigheten avslagit ansökningar på grund av detta.

Ett fondbolag med cirka tio fonder tar cirka två till tre veckor att granska om det inte uppstår några större komplikationer. Men det finns också granskningar som kan ta två till tre månader. 

Till sin hjälp har Erik Fransson en grupp på cirka tio personer som gör alla granskningarna. Under första halvåret i år var gruppen tillfälligt runt femton personer inklusive konsulter. Fondbranschen har enorma stordriftsfördelar och ofta kostar det inget extra att förvalta flera ytterligare miljarder kronor, enligt Fransson. 

– Vi tycker steg ett har landat bra, vi är väldigt nöjda med de granskningar vi gjort. Vi tycker att det har städats upp väl i steg ett, vi har fått bättre produkter och ett renare fondtorg, säger Erik Fransson.  

Pensionsmyndigheten utvärderar inte fondernas avkastning utan den dimensionen tillkommer i steg två. Det ska enligt planen sjösättas i början av 2021, men är under utredning och kommer bygga på upphandling i stället för dagens system med anslutning om vissa krav uppfylls.

En ny myndighet kommer att välja ut fonder där tanken bland annat är att koncentrera utbudet på fondtorget till fonder med hög kvalitet och rätt pris för att pensionsspararna lättare ska kunna överblicka och välja bra fonder. Färre fonder gör det även lättare att granska alla fonder för att säkerställa ett ännu tryggare fondutbud. Flest fonder väntas försvinna där det idag finns ett stort utbud, till exempel inom ränte- och globalfonder. Hållbarhetsaspekter får också stor vikt inom steg två.