Realtid

(S): "Skatten är fullt rimlig"

Jennie Nilsson, ordförande i riksdagens näringsutskott (s)
Miriam Istner-Byman
Uppdaterad: 31 mars 2017Publicerad: 31 mars 2017

Det är fullt rimligt att Nordea och andra banker ska betala för den finansiella risken, anser Jennie Nilsson (S), ordförande i riksdagens näringsutskott. Hon förklarar också att det är Nordeas eget agerande och omorganisation som ligger bakom höjningen av deras avgift. Det svenska ansvaret för insättningsgarantin omfattar nämligen numera alla Nordeas drygt 10 miljoner bankkunder, i hela Norden.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Jenny Nilsson, som är ordförande i riksdagens näringsutskott för socialdemokraterna anser att det är fullt rimligt att Nordea och andra banker ska betala en resolutionsavgift trots att det av många kritiker hävdas att detta hämmar Sveriges konkurrenskraft.

– Vi är självklart angelägna om ett gott svenskt företagsklimat och vill att Sverige ska vara attraktivt för etableringar. Nu är det goda tider och det är då som risker mot den finansiella stabiliteten byggs upp, bland annat genom ökande tillgångspriser. Samtidigt gör bankerna stora vinster, varför det är rimligt att de nu bidrar mer till resolutionsreserven och därmed den finansiella stabiliteten.

Nordea och andra banker gynnas enormt av att vi har ett system på plats för att rädda banker som hamnar i svårigheter, anser Jennie Nilsson. Hon säger vidare att den här gången är det bankerna som måste betala för detta genom att finansiera en särskild fond – resolutionsfonden – genom att betala resolutionsavgift. Det är denna avgift som regeringen vill höja.

–  Nu har vi ett förslag om detta ute på remiss. Regeringen har också sagt att den ska ta ett helhetsgrepp om finansiell stabilitet och beskattningen av bankerna när ett lämpligt förslag till banksskatt har framarbetats.

Nordea skapades genom att staten som ett resultat av 90-talskrisen fick kliva in och rädda Gotabanken som fallit omkull, säger Jennie Nilsson. Under krisen 2008-2009 fick Nordea två slags stöd:

· Garantiprogrammet: Staten ställde ut garantier för en del av bankernas upplåning, där Nordea var en av de banker som fick stöd. Som mest uppgick garantierna till 354 miljarder.

· Kapitaltillskottsprogrammet: Som enda bank i Sverige fick Nordea även stöd via kapitaltillskottsprogrammet där staten gick in med 5,6 miljarder kronor, något som sannolikt räddade Nordeas övriga ägare från stora förluster.

–  Man ska också komma ihåg att Nordea har åsamkat sig själva höjningen även på egen hand genom att göra om alla sina dotterbolag i övriga nordiska länder till filialer till det svenska bolaget. Detta gör att Sveriges ansvar för insättningsgarantin expanderas till att även omfatta alla Nordea bankkunder i hela Norden, något som givetvis får konsekvenser.

ANNONS

Något annat som gynnar Nordea enormt är att Sverige nu åter har ordning och reda i statsfinanserna och är långsiktigt finansiellt hållbar, menar Jennie Nilsson.

– Att svenska statens kreditvärdighet är mycket god och att det finns bred politisk enighet om ett ramverk för att den så ska förbli är oerhört gynnsamt för Nordeas finansieringskostnader

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS