Robotrådgivning och indexprodukter heta fondtrender

Den svenska fondmarknaden med ungefär 4 500 miljarder kronor i förvaltat kapital har lockat till sig många fondbolag. Men flera regleringar har inneburit att ökade kostnader och stordriftsfördelar blir allt viktigare, vilket bidragit till de senaste årens konsolidering. Ägarbytet i somras för Alfred Bergs svenska verksamhet är det senaste exemplet.

Dessa drivkrafter väntas fortsätta påverka och många aktörer i branschen spår fortsatt konsolidering. Flera fondbolag har också sagt sig vilja bli större, inte bara genom organisk tillväxt utan även genom förvärv. Det tydligaste exemplet är förvaltargruppen Carneo, som har finansiella muskler från ägaren Altor. Carneo vill köpa minst ett kapitalförvaltningsbolag som idag ägs av någon av de största nordiska bankerna eller försäkringsbolagen. 

– Jag ger det 50/50 sannolikhet att vi inom fem år har lyckats förvärva kapitalförvaltningsgrenen från någon nordisk bank eller försäkringsbolag, säger Carneos vd Christoffer Folkebo i en intervju med Realtid. 

Carneo har ett förvaltat kapital på cirka 270-280 miljarder kronor, men stordriftsfördelar gör att bolaget vill komma upp i åtminstone 500 miljarder kronor. Carneo har redan genomfört ett förvärv när Carnegie Fonder, som Carneo äger, köpte Alfred Bergs svenska verksamhet. 

Öhman Fonder tillhör också fondbolagen med förvärvsambitioner. Fondbolaget förvaltar idag kapital på runt 100 miljarder kronor och har ambitionen att växa till upp mot 150 miljarder kronor genom organisk tillväxt och förvärv de närmaste åren. 

Omgörningen av Pensionsmyndighetens fondtorg är en del av omstruktureringen av svensk fondmarknad och har kraftigt minskat antalet fonder på plattformen. De flesta fondbolag som Realtid talat med vill först se en ordentlig utvärdering av det första steget innan eventuella ytterligare steg tas. Men steg två är under utredning och väntas innebära ytterligare bantning av antalet fonder. En ny myndighet kommer att välja ut fonder och flest fonder väntas försvinna där det idag finns ett stort utbud, till exempel inom ränte- och globalfonder.

Utöver konsolidering är hållbarhet i kapitalförvaltningen en annan stor trend, som har några år på nacken och som väntas fortsätta under överskådlig framtid. Förvaltarjätten Swedbank Robur, med runt 1 400 miljarder kronor i förvaltat kapital, prioriterar hållbarhetsfrågor högt. 

– Vår vision är att vara världsledare i hållbart värdeskapande, säger Swedbank Roburs vd Liza Jonson till Realtid.

Enligt Liza Jonson är det långsiktigt hållbara är också det långsiktigt lönsamma, för fondbolaget, dess kunder och samhället. 

Öhman Fonder har länge prioriterat hållbarhetsarbete och integrerar idag hållbarheten fullt ut i alla sina produkter.

– Det har skett successivt och i år nådde vi hundra procent, det är en viktig milstolpe för oss, säger Öhman Fonders vd Jamal Abida Norling. 

Även Fredrik Nordström, vd för Fondbolagens förening, betonar vikten av hållbarhet i kapitalförvaltning och spår ännu större fokus på hållbarhet framöver. Detta trots att Sverige i ett internationellt perspektiv redan kommit långt inom fondbolagens arbete med hållbara investeringar, enligt Nordström. 

Fondbranschen tar fram flera lösningar för att lösa spararnas behov, men  även från lagstiftarens sida kommer nya initiativ där EU har höga ambitioner inom hållbar finansmarknad, påpekar Fredrik Nordström.

– Det kommer att driva på marknaden men det finns också en risk att det likriktar arbetet genom olika standardregler och vi hoppas att det blir mer rätt än fel, säger Fredrik Nordström. 

Fredrik Nordström konstaterar att det i Sverige redan finns en lagstiftning om att branschen ska vara transparent i sitt hållbarhetsarbete och Fondbolagens förening har tagit fram en standard för sådan informationsgivning. Motsvarande regler arbetas nu fram inom EU och Sverige kommer att behöva se över det arbete som redan gjorts.

– EU-kommissionen har en ambition att kapitalmarknaden ska kunna fylla det kapitalbehov som behövs för att gå över från nuvarande samhällssystem till en hållbar ekonomi, säger Fredrik Nordström. 

– Man kan inte direkt styra kapitalet men man försöker att skapa knuffar genom förbättrad transparens och regelverk för att undvika ”greenwash” (greenwash är att felaktigt beskriva ett företags produkt som miljövänlig, reds anm), fortsätter Fredrik Nordström.

Nordström räknar med att det framöver kommer bli mycket mer detaljerade regelverk och utvecklingen kommer bli mer styrd för hur fondbolag jobbar med hållbarhetsfrågor i EU-lagstiftning. 

En annan aspekt av hållbara investeringar som Fredrik Nordström tror kommer bli vanligare framöver är att investerare subventionerar vissa hållbarhetsprojekt. Det kan exempelvis ske genom lägre räntor på gröna obligationer, vilket medför lägre finansieringskostnad för hållbara projekt. 

En annan trend, i alla fall så länge nuvarande extrema lågräntemiljö består, är att efterfrågan på investeringar i alternativa tillgångar  – annat än aktier och räntebärande värdepapper – väntas fortsätta öka. 

Hela den alternativa placeringsmarknaden, som idag är värd ungefär 9 triljoner dollar, väntas växa till 14 triljoner dollar år 2023. Den största delen av tillväxten spås ske inom riskkapitalbolag och infrastruktur. Riskkapitalbolag väntas år 2023 stå för ungefär en tredjedel av värdet, hedgefonder för ungefär lika mycket och fastigheter, privata företagslån samt infrastruktur för resten, enligt Roger Johanson, chef för alternativa investeringar på Carneo. 

Indexnära fonder väntas också öka i betydelse framöver. Fredrik Nordström tillhör dem som räknar med att nuvarande andel på runt 18 procent index- och indexnära fonder av det totala kapitalet i aktiefonder i Sverige kommer öka framöver. 

– I USA är trenden mot indexnära fonder ännu tydligare, men den svenska statistiken fångar inte allt, till exempel om man köper ETF:er på Londonbörsen. Så andelen är egentligen ännu högre, säger Fredrik Nordström. 

I USA ligger andelen indexnära förvaltning på runt 50 procent av det totala kapitalet i aktiefonder, enligt Jonas Eliasson, vd för AMF Fonder. Han säger att det är ett rimligt riktmärke för hur motsvarande andel på sikt kan komma att utvecklas i Sverige. 

– Volymmässigt är trenden tydlig både globalt och domestikt; indexnära och systematisk förvaltning växer snabbast så även hos oss, säger Swedbank Roburs vd Liza Jonson. 

Spararna tenderar att välja produkter med lägre avgifter, som indexnära fonder, och konkurrensen gör att fondbolagen sänker priserna på sina produkter. Båda dessa faktorer väntas fortsätta att ge ännu lägre avgifter framöver, enligt Fredrik Nordström. 

Ett annat fenomen som väntas få ökad omfattning i framtiden är så kallade robotrådgivare. Det innebär att dataprogram ger individanpassade placeringsråd baserat på faktorer som ålder och riskpreferens. Det har, enligt Fredrik Nordström, potential att ge fler småsparare tillgång till rådgivning och att kostnaderna kan sänkas vilket leder till ännu lägre avgifter för kunderna.