"Risken för greenwashing kopplat till gröna obligationer är stor"

Marknaden för hållbar finansiering är hetare än någonsin; under 2020 uppgick värdet av nya sociala obligationer till 165 miljarder dollar, från endast 18 miljarder dollar år 2019. Värdet av nya hållbarhetslänkade obligationer uppgick 2020 till 75 miljarder dollar, från 43 miljarder dollar år 2019. Detta enligt data från Bloomberg. Paul Lukaszewski, Head of Corporate Debt, Asia Pacific, på Aberdeen Standard Investments välkomnar den explosionsartade tillväxten men flaggar samtidigt för risken för greenwashing. En av flera underliggande svårighetrt handlar om att de icke-finansiella kraven som ställs är kvalitativa. Det är exempelvis svårt att kvantifiera om och hur ett mål för hållbarhetsprestanda, MHP (på engelska SPT,  Sustainability Performance Targets) är ”ambitiöst”. Därför anser Paul Lukaszewski att risken för greenwashing kopplat till gröna obligationer är stor.

Vilka kortsiktiga och långsiktiga risker innebär greenwashing för investerarna och för de företag som praktiserar greenwashing?
– Den viktigaste risken med greenwashing är ryktet. På längre sikt, med tanke på mängden fokus och granskning, verkar det som om tillsynsmyndigheterna sannolikt kommer att ta en mer framträdande roll, vilket i sin tur också skulle skapa fler juridiska och/eller finansiella risker. Utmaningen för investerare ligger i att ha färdigheter och erfarenhet att analysera enskilda transaktioner för att bedöma deras styrkor och svagheter för att skilja dem åt, säger han till Realtid.

Ytterligare ett problem med hållbara obligationer handlar om att i många fall gröna obligationers mätning av KPI:er och kostnader sammanfaller med tidsperioder då obligationerna är konverterbara. Det innebär att det blir lättare för emittenten att lösa in obligationerna tidigt för att undvika ekonomisk påföljd för mål som inte uppnåtts, säger Paul Lukaszewski.

Hur vanligt förekommande är det att emittenten löser in obligationerna tidigt för att undvika ekonomisk påföljd för mål som inte uppnåtts? Vad krävs för att detta inte ska hända?
– Marknaden för hållbarhetslänkade obligationer är fortfarande i sin linda: emission startade först 2020. Som sådan finns det inga exempel att peka på när emittenter använder sig av gynnsamma strukturer för att slippa betala sina variationspremier. Vi har dock sett att villkoren för hållbarhetslänkade obligationer kan variera dramatiskt och vissa är otroligt ’emittentvänliga’ i detta avseende. Ansvaret för att undvika detta ligger på kort sikt hos investerare. På längre sikt hoppas vi att fler strukturella lösningar kommer från intressenter på kapitalmarknaderna, säger Paul Lukaszewski.

Hur ser risken för greenwashing ut i Sverige och i världen? Förekommer det regionala skillnader?
– Begreppet ’rättvis övergång’ är mycket viktigt och har sina rötter i regionala och geopolitiska undertoner. Å ena sidan hävdar många att de stöder det, men i praktiken fortsätter många policys utformas med en one-size-fits-all-metod, säger han.

Han fortsätter:

– Utvecklingsländerna i Asien får mycket kritik från Europa och USA för deras nuvarande koldioxidutsläpp. Vad som får mycket mindre uppmärksamhet är hur Europa och USA framstår i ett mycket mindre gynnsamt ljus när det gäller kumulativa historiska utsläpp. Asiatiska länder måste kämpa med helt andra ekonomiska och sociala omständigheter; de står bland annat inför en växande befolkning och ekonomier under utveckling, vilket leder till ökad efterfrågan på el. Aggressiv inskränkning av elproduktionen i Asien skulle ha betydande negativa sociala kostnader och konsekvenser, särskilt bland Asiens fattigaste och mest utsatta befolkningar.

– Som jämförelse har den elektriska efterfrågan på OECD-länder inte ökat på nästan två decennier, vilket gör det mycket lättare att övergå från fossilbränsleproducerad kraft.

”Utvecklingsländerna i Asien får mycket kritik från Europa och USA för deras nuvarande koldioxidutsläpp. Vad som får mycket mindre uppmärksamhet är hur Europa och USA framstår i ett mycket mindre gynnsamt ljus när det gäller kumulativa historiska utsläpp.”