Riksgälden vill ha statlig utredning om e-krona

Det finns oklara frågor förknippade med e-kronan och Riksgälden har i remissvaret fokuserat på de frågor som berör myndighetens verksamhet.

1) Det finns frågetecken om rollfördelningen inom staten och hur staten som helhet ska agera på betalningsmarknaden gentemot andra aktörer om en e-krona införs. Det finns redan idag ett antal digitala alternativ för den som vill placera pengar med statlig kreditrisk.

2) Det är oklart om, och i så fall på vilket sätt, Riksbanken har för avsikt att konkurrera med kommersiella banker.

3) Riksgälden bedömer att statens upplåning riskerar att bli dyrare med en e-krona. Med e-kronan kommer det att finnas obegränsat med utbud i den allra kortaste delen på räntekurvan till en fast ränta. Det innebär att Riksgälden får konkurrera med pris längre ut på räntekurvan för samma kreditrisk.

”Förenklat sett innebär det att ju högre efterfrågan blir på e-kronan, desto högre räntor kommer Riksgälden att behöva betala på statsskulden”, skriver Riksgälden.

För den finansiella stabiliteten skulle en e-krona tillföra nya risker som det inte finns några erfarenheter av varken i Sverige eller internationellt. De möjliga konsekvenserna är oöverblickbara, främst eftersom e-kronan skulle erbjuda en alternativ och total insättningsgaranti.