Riksgälden: Systemviktiga institut uppfyller skuldkrav

Det är första gången Riksgälden publicerar en uppföljning av hur bankerna lever upp till kraven. Rapporten kommer att offentliggöras fyra gånger per år.

”Rapporten visar att samtliga systemviktiga institut lever upp till de krav som gäller i dag. Enligt Riksgäldens beslut ska en viss andel av kravet uppfyllas med skulder. Rapporten visar att samtliga institut har tillräcklig mängd skulder som krävs för att kravet ska vara uppfyllt”, skriver Riksgälden i ett pressmeddelande. 

Från och med den 1 januari 2022 ska dessa skulder bestå av en särskild fordringsklass, så kallade efterställda skulder. Enligt rapporten har de systemviktiga instituten börjat emittera efterställda skulder. Sammanlagt har instituten per den 30 september 2019 emitterat efterställda skulder till ett värde om cirka 13,5 miljarder svenska kronor, vilket motsvarade cirka 4,5 procent av det totala emissionsbehovet.

Riksgälden har bedömt att det för närvarande finns nio systemviktiga institut i Sverige, som är föremål för de MREL-krav (Minimum Requirement for own funds and Eligible Liabilities) som följs upp i denna rapport. Dessa är de tre storbankerna SEB, Handelsbanken och Swedbank samt de mellanstora instituten Landshypotek, Länsförsäkringar, SBAB, Skandiabanken, Sparbanken Skåne och Svensk Exportkredit.

Riksgälden ska tillsammans med Finansdepartementet, Finansinspektionen och Riksbanken verka för att det finansiella systemet är stabilt. 

Förfarandet som finns för att hantera icke livskraftiga systemviktiga institut i kris kallas för resolution

I resolution hanteras förlusterna genom att institutets aktie- och fordringsägare bär kostnaderna. För att skuldnedskrivning ska kunna genomföras måste instituten ha en viss mängd kapital och skulder för att täcka förluster och återställa kapitalet. Minimikravet på nedskrivningsbara skulder  säkerställer att det finns tillräckligt med kapital och skulder som kan skrivas ned eller konverteras för att kunna återställa institutets livskraftighet.