Riksgälden föreslår högre krav för MREL-policyn

Riksgälden har idag remitterat ett förslag som innehåller en MREL-policyn som ska ersätta myndighetens tidigare tillämpningsbesked och är avsedd att ligga till grund för de beslut om MREL som fattas i december 2021 och som börjar gälla från 1 januari 2022. Sista svarsdag på remissen är den 10 september 2021. Det framgår av ett pressmeddelande.

Den av Riksgälden föreslagna MREL-policyn innebär att resolutionsenheter framöver kommer att kunna uppfylla MREL inte enbart med kapitalbas och efterställda kvalificerade instrument och skulder, utan även med en viss andel kvalificerade skulder. 

Myndigheten föreslår bland annat att resolutionsenheter ska bli föremål för ett MREL-krav som inkluderar ett påslag för marknadsförtroende och även bli föremål för ett krav på efterställning som bestäms enligt det så kallade alternativa delkravet för efterställning. Vidare föreslås MREL-krav som inkluderar ett påslag för marknadsförtroende även innefatta dotterföretag till resolutionsenheter. För dotterföretag som inte bedriver kritisk verksamhet föreslår Riksgälden dock att MREL kan begränsas till enbart ett förlustabsorberingsbelopp.

På torsdagen 1 juli trädde ändringar i lagen (2015:1016) om resolution (LOR) i kraft, vilka bygger på det bankpaketet som beslutades av EU år 2019 som innehåller ändringar i krishanteringsdirektivet. Bland annat ersätts begreppet ”minimikrav på nedskrivningsbara skulder” av begreppet ”krav på kapitalbas och kvalificerade skulder”, MREL.