Riksgälden bommade prognosen trots överskott

Riksgälden hade väntat sig att överskottet skulle bli 41,7 miljarder kronor.

Att det primära saldot hamnade 6,2 miljarder lägre än prognosen beror framför allt på högre utgifter och högre nettoutlåning, enligt ett pressmeddelande.

Lägre skatteinkomster

Utbetalningarna från flera myndigheter var högre än väntat, samtidigt som skatteinkomsterna var 2,5 miljarder kronor lägre än prognostiserat.

Riksgäldens nettoutlåning till myndigheterna var också 3,9 miljarder kronor högre än prognosen.

Detta beror främst på lägre inlåning än väntat.

Så stor är statsskulden

Räntebetalningarna på statsskulden var dock i linje med prognosen.

För tolvmånadersperioden till och med maj 2024 visade statens betalningar ett underskott på 32 miljarder kronor.

Statsskulden uppgick till 1 012 miljarder kronor i slutet av maj.

Den rapporterade statsskulden baseras numera på ett nytt sätt att redovisa saldon, skriver Dagens PS.

Läs vidare:

Svenska statsskulden ökar men i långsammare takt. Realtid.se

BNP ökade första kvartalet 2024. Realtid.se