Riksbanken höjer räntan

Inflationen har varit nära Riksbankens inflationsmål på 2 procent sedan början av 2017 och Riksbanken bedömer att det finns goda förutsättningar för att inflationen ska vara nära målet även framöver. Direktionen har därför, i linje med bedömningen i oktober, beslutat att höja reporäntan från −0,25 till 0 procent. Prognosen för reporäntan är oförändrad och räntan väntas ligga kvar på 0 procent de närmaste åren. Det skriver Riksbanken på sin hemsida.

Finansmarknaderna reagerar inte märkbart efter Riksbankens besked om höjningen av reporäntan.

Den svenska kronan handlas marginellt starkare mot ledande valutor 20 minuter efter beskedet vilket den gjorde även precis före beskedet. Och Stockholmsbörsen hovrar vidare strax under nollstrecket.

Att marknaden inte reagerar kan vara ett tecken på att höjningen redan var fullt ut inprisad och att den bedömda sannolikheten att Riksbanken skulle överraska med något annat var minimal.

Svensk ekonomi har liksom ekonomierna i omvärlden gått in i en fas med lägre tillväxt. Avmattningen sker dock efter flera år med hög tillväxt och stark utveckling på arbetsmarknaden och innebär sammantaget att svensk ekonomi går från en konjunktur som varit starkare än normalt till ett mer normalt läge. Inflationen i Sverige  har varit nära 2 procent sedan början av 2017. Efter en väntad nedgång under sommaren har den åter stigit till strax under 2 procent, skriver Riksbanken i sitt pressmeddelande.

Utvecklingen sedan det penningpolitiska mötet i oktober har på det hela taget blivit som Riksbanken förväntade sig. Konjunktur- och inflationsutsikterna är i stort sett oförändrade. Direktionen har därför beslutat att höja reporäntan från −0,25 procent till 0 procent, i linje med prognosen från oktober. Prognosen för reporäntan är oförändrad och räntan väntas ligga kvar på noll procent under de närmaste åren. Enligt beslutet i april 2019 köper Riksbanken statsobligationer till ett nominellt belopp om sammanlagt 45 miljarder kronor från juli 2019 till december 2020. Med den expansiva penningpolitiken bedöms konjunkturen bli balanserad under kommande år och förutsättningarna vara goda för en inflation nära målet även framöver.

Om konjunktur- och inflationsutsikterna skulle förändras kan penningpolitiken behöva anpassas. Förbättrade utsikter skulle motivera en högre ränta. Men om ekonomin istället skulle utvecklas sämre än väntat kan direktionen komma att såväl sänka reporäntan som vidta andra åtgärder för att göra penningpolitiken mer expansiv, enligt deligationen.

De svenska hushållen är högt skuldsatta och därmed känsliga för ändrade ekonomiska förutsättningar. För att minska riskerna som är förknippade med hushållens skuldsättning och komma tillrätta med strukturella problem på den svenska bostadsmarknaden behövs det åtgärder inom bostads- och skattepolitiken och en ändamålsenlig utformning av makrotillsynen.

Vice riksbankscheferna Anna Breman och Per Jansson reserverade sig mot beslutet.

Anna Breman anser att genom att vänta med att höja reporäntan i närtid ökar sannolikheten för att varaktigt behålla inflationen nära målet och det ökar även möjligheten att fortsätta med långsamma höjningar av reporäntan kommande år. Anna Breman föredrog en räntebana som indikerar en höjning under första halvåret 2020, under förutsättning att konjunkturen då har stabiliserats, och att räntan därefter höjs ungefär en gång per år under 2021 och 2022.

Per Jansson förespråkade en räntebana som indikerar att räntan höjs en bit in på prognosperioden, i ett läge då det kan antas att förutsättningarna för att klara inflationsmålet framöver ser lite bättre ut än för närvarande.

Beslutet om reporäntan tillämpas från den 8 januari 2020.