“Revisorer fyller inte sin visselblåsarfunktion”

Förra veckan drog Finansinspektionen (FI) samtliga tillstånd för finanshuset Remium, på grund av brister i intern kontroll och riskhantering, särskilt i utlåningsverksamheten och värderingen av företagets kreditportfölj. Samma vecka fick fondbolaget Solidar en varning och sanktionsavgift på 10 miljoner kronor på grund av bland annat allvarliga brister i bolagets hantering av intressekonflikter.

Det är bara de senaste i en rad uppmärksammade fall där FI har agerat mot missförhållanden och lagöverträdelser i finansiella företag. 

Mycket sällan beror det på att revisorerna har larmat, säger FI:s generaldirektör Erik Thedéen:

– I många av de uppmärksammade fall där FI ingripit mot ett företag med en sanktion så är det tyvärr inte på grund av ett missförhållande som företagets revisor uppmärksammat FI på.

I går medverkade FI:s generaldirektör på ett seminarium om Framtidens revision, arrangerat av Riksrevisionen och Revisorsinspektionen i samarbete med riksdagens Finansutskott. Han passade då på att lyfta revisorernas roll i tillsynen av de finansiella företagen.

En revisor i ett finansiellt företag har en lagstadgad skyldighet att upplysa FI om omständigheter som kan innebära en väsentlig överträdelse av lagar och regler, påverka going concern eller leda till att revisorn avstyrker balans- eller resultaträkning. 

– Denna visselblåsarfunktion används sällan, säger Erik Thedéen. 

Sussanne Sundvall, delägare i PwC och ordförande i FAR:s specialistgrupp för finansiell revision, säger att hon inte uttalar sig om de enskilda fall där Finansinspektionen dragit tillstånd, men menar att det visst förekommer att revisorer använder sin rapporteringsplikt.

– Det är inte så att det inte förekommer, det rapporteras och FAR har en standard för när en revisor ska rapportera, exempelvis om revisorn gör en erinran till styrelsen, då ska det rapporteras till FI. Det förekommer, men inte varje dag, kanske inte ens varje år. Det som ska rapporteras handlar om väsentliga problem, säger Sussanne Sundvall.
 
FI:s generaldirektör menar att intressekonflikter kan ligga bakom att revisorerna inte rapporterar i den grad de skulle kunna.

– Det är av största vikt att revisorerna hanterar de intressekonflikter som eventuellt kan finnas och i god tid fullgör sin lagstadgade skyldighet att anmäla relevanta överträdelser till FI. 

Finns det intressekonflikter?
Ja, det gör det så klart, men dessa hanteras, menar Sussanne Sundvall. 

– Revisionen och revisorerna är väldigt reglerad nuförtiden, efter EU:s omfattande lagstiftningsarbete med krav på revisorsrotation, svartlistning av förbjudna tjänster, krav på revisionsutskott etcetera, säger hon.

De strängare lagkraven syftar bland annat till att stärka revisorns oberoende. Sussanne Sundvall vill inte uttala sig om ifall de fyller sitt syfte, däremot framhåller hon att alla stora byråer redan sedan tidigare har rutiner för att hantera intressekonflikter.

– En revisor måste årligen och för varje revisionsuppdrag utvärdera om det finns intressekonflikter och det är någonting som alla byråer har verktyg för, säger Sussanne Sundvall.

Intressekonflikter kan vara allt ifrån att en närstående har en befattning i företaget som revisorn reviderar till att revisorn säljer en så kallad förbjuden tjänst (som finns på svarta listan) eller säljer tjänster, utöver revisionen, i en omfattning som överstiger EU:s tak. Ägande i bolaget är givetvis förbjudet. 

– En revisor på exempelvis PwC får över huvud taget inte äga någonting i företag som PwC är revisor i, påminner Sussanne Sundvall. 

Erik Thedéen menar att revisorerna har en bit kvar att gå för att fylla sin funktion som vakthundar i det finansiella systemet. 

– För att fylla sin funktion måste revisorn ta några steg till i sin granskning. Att titta där riskerna kan antas vara som störst och göra det med en skeptisk blick är det rätta angreppssättet. Samma typ av utmaning har givetvis också FI och andra tillsynsmyndigheter att hantera. Det vore intressant att höra hur revisorsbranschen säkerställer att den arbetar riskbaserat, säger Erik Thedéen.

Inte utan självkritik menar Erik Thedéen att den riskbaserade verksamheten ofta inriktas mot storbankerna eftersom de utgör en systemrisk. Så arbetar FI och så tycks även branschen arbeta, menar han: 

– Vi säger att vi bedriver riskbaserad verksamhet och inriktar oss exempelvis mot storbankerna eftersom de utgör en systemrisk, men när vi ser vilka som får sanktioner så är det små bolag. Kanske är det samma misstag som revisorerna gör när de tar sina bästa team och satsar sina mesta resurser på de stora bolagen, säger Erik Thedéen.

Den riskbaserade tillsynen och revisionen inte bara kan vara inriktad på systemrisk utan också måste ta in risken med bedrägliga personer, enligt Erik Thedéen. På samma sätt menar Erik Thedéen att checkliste-revision riskerar att skymma skogen för alla träd.

– Att revisorn ägnar sig åt en tick the box-övning är sällan lika effektivt som ett riskbaserat arbetssätt, inriktat på att upptäcka problem och brister. Rutiner och policies är viktiga, men i sista hand är det avgörande hur de hanteras, säger Erik Thedéen.

Susanne Sundvall är kritisk till mycket av de diskussioner som förs i media om revision:

– Vi har en förtroenderoll och det är viktigt att vi ifrågasätts, men samtidigt måste man veta vad vårt uppdrag är säger hon, och antyder att önskemålen på revisorn ofta går långt utöver kraven i den lagstadgade revisionen.

Revisorn granskar årsredovisningen och gör förvaltningsrevision, slår hon fast. Vid sidan av revisorn finns andra kontrollfunktioner i finansiella bolag, som internkontroll, riskkontroll och compliance. 

– Det finns många kontrollanter i detta, inte bara revisorer, så man kan också fundera på vad andra funktioner i företaget gör i så fall, säger Sussanne Sundvall.

Med tanke på att det finns 3000 finansiella institutioner menar hon att antalet missförhållanden ändå är relativt lågt. Hon framhåller också att FAR för en löpande dialog med Finansinspektionen och sedan 10 år tillbaka har särskilda krav och en licens för finansiella revisorer för att möta kraven som ställs i den finansiella miljön som utmärks av hög komplexitet och därmed risk. 

Cirka 140 av Sveriges kvalificerade revisorer är licensierade för finansiella företag.