Realtid

Resursbrist håller inte som förklaring när sjukvårdens problem ska förklaras

Hans Winberg, generalsekreterare för tankesmedjan Leading Health Care, som är specialiserad på att analysera sjukvårdens organisation och verksamheter.
admin
admin
Uppdaterad: 23 maj 2017Publicerad: 23 maj 2017

Det går inte att lösa sjukvårdens problem genom att gång på gång tillföra mer pengar i form av tillfälliga anslag. Vi måste istället titta på hur vi använder resurserna som en helhet, alltså inte bara på kronorna som finns inom varje delbudget, utan ekonomin i helheten, skriver Hans Winberg, generalsekreterare för stiftelsen Leading Health Care.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Medierna vevar på med en numera klassisk diskussion om hur det står till med antalet platser i vården. För någon vecka sedan vad det SVT som körde hårt, igen.

Den anspelar på en av de vanligaste berättelserna om läget för vårt hälso- och sjukvårdssystem: resursbristen. Och lösningen på resurbristproblematiken är i den diskussionen given och enkel: tillför mer resurser och problemet är löst. 

Berättelsen är inte bara vanlig utan lösningen är väl beprövad. Vi har aldrig avsatt så mycket resurser till sektorn som idag, oavsett hur man räknar. Även partiledardebatten i SVT:s Agenda häromveckan innehöll en 27 minuter lång debatt om vården. Merparten av tiden ägnades åt att prata om att det finns problem snarare än att på ett trovärdigt sätt försöka visa på lösningar av problemen i vården. 
 
Regeringen tillförde nyligen 500 miljoner kronor till förlossningsvården. Beslutet togs i vårbudgeten. Pengarna delas ut till regioner och landsting enligt ett nyckeltalssystem före sommaren och skall vara förbrukade innan årsskiftet. Det är ett i bästa fall inte alltför skadligt resurstillskott.

Ofta stör sådana tillfälliga stödåtgärder mer än vad de hjälper. Pengar som inte tillhör den ordinarie verksamheten tar ju slut och motiverar inga permanenta åtgärder. Den enorma tidsbristen att göra något underlättar inte verksamheternas planering.
 
Resursbristresonemanget håller inte. I så fall hade alla resurstillskott hjälpt och utvecklat vården. Nu har vi haft en permanent vårdplatsbrist i flera år och om något så tycks den förvärras. Sommar och semestertider närmar sig i år igen, och i år ser många detta som ett svart hål i vården.

Det är återkommande problem som drar stora resurser i oändliga planeringsmöten, föranleder akuta åtgärder i sista stund och kort sagt förvärrar sig själva. 

Vi måste istället titta på hur vi använder resurserna. Inte bara på kronorna som finns inom varje delbudget, utan ekonomin i helheten.

Varför kan inte vården ha ett löpande dygnet runt-schema som fungerar alla årets 12 månader? Behöver alla ligga på sjukhus eller kan vi lösa vården och omsorgen på andra sätt? Fokus på sådana frågor där vi med patienter och brukare som en viktig resurs ökar samarbetet mellan hemmet, omsorgen, vårdcentralen och sjukhus skapar möjligheter att bryta onda cirklar.

Vi måste inse att vi inte kan lösa problemen i sjukvården med mer av samma tänkande som skapade dem! 

ANNONS

Hans Winberg
Generalsekreterare stiftelsen Leading Health Care

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
Spela klippet

EU:s djärva drag för ekonomin – en delikat balansgång

ECB överväger en djärv räntesänkning att ge eurozonen ny ekonomisk fart. Samtidigt hotar flera externa faktorer – tajmingen blir avgörande. Inflationen i eurozonen ser ut att vara under kontroll. Europeiska centralbanken, ECB, kan därför dra till med ett djärvt drag för att kickstarta ekonomin – nämligen sänka styrräntan hela vägen ner från dagens 3,5 procent […]