"Renodling mer troligt än konsolidering"

Globala investmentbanker har sedan i våras meddelat att över 30 000 anställda kommer lämna sina tjänster. De flesta neddragningarna sker i Europa och Deutsche Bank står för över hälften av alla meddelade uppsägningar, men även banker som Commerzbank, HSBC, Barclays, Société Générale och Citigroup omfattas. 

Europeiska banker går överlag dåligt, med mycket låg lönsamhet i de flesta marknaderna. Dessutom tynger negativa räntor lönsamheten ytterligare, uppger Andreas Håkansson, analytiker på Danske Bank.

Håkansson säger att svenska banker däremot är mycket välskötta, har bra kostnadseffektivitet och låga kreditförluster, medan många europeiska banker har klart högre kostnader än de svenska. 

Vad förklarar skillnaden mellan europeiska och svenska banker?

– Många av marknaderna i Europa, inte minst Tyskland, har stora aktörer i sina hemmamarknader som är ömsesidiga spelare där lönsamheten inte på något sätt står i fokus. Det finns aktörer i marknaden som är okej med ett par procents lönsamhet, vilket förstör prisbilden för hela banksystemet, säger Andreas Håkansson.  

I Tyskland finns exempelvis ett flertal Sparkasse och Landesbanker. Ett annat exempel som Håkansson nämner är danska Nykredit som också har ett klart lägre lönsamhetsmål än svenska banker. 

Jupiter kapitalförvaltnings fondförvaltare Guy de Blonay sade i en intervju med Realtid tidigare i höstas att han spår en konsolidering av den svenska banksektorn inom de kommande tre åren. Det håller Eirik Winter på BNP Paribas inte med om.

– Det har i många år pratats om konsolidering i nordisk bankmarknad bland våra större aktörer men jag tror på mer renodling av den egna affären först och främst, säger Eirik Winter som tillägger: 

– Detta kan ske genom försäljning eller avknoppning av divisioner och eller vissa produkter alternativt genom partnerskap med andra globala banker på områden där man själv inte har kapacitet.

Winter säger att han räknar med ökat fokus mot hemmamarknaden och fortsatta kostnadsprogram för europeiska banker som inte fullt ut är globala. Förberedelser inför Basel 4 kommer att innebära högre kapitalkrav, vilket han säger också väntas innebära högre fokus och selektion mot hemmamarknader.  

Eirik Winter säger att BNP Paribas skiljer sig från de flesta andra europeiska banker på ett positivt sätt som den i särklass starkaste och största europeiska globala banken som växer och samtidigt bibehåller starka siffror. 

– Vi är den enda europeiska banken som utmanar de amerikanska bankerna globalt. Kunder skriker efter ett långsiktigt och starkt europeiskt alternativ till de allt mera kortsiktiga amerikanerna som plockar russinen ur kakan i europeiska affärer, subventionerat med en stark och oligopolistisk hemmamarknad i USA.

Andreas Håkansson, hur ser du på framtiden för europeiska och svenska banker i stora drag?

– I Europa är det fortsatt väldigt tungt med tanke på att intäktssidan ser väldigt svag ut. De europeiska ekonomierna går sämre och sedan har man kostnadsproblemet. Det är inte lätt att ta ut kostnader, samtidigt måste banker investera mer i IT-system i och med att europeiska banker ofta ligger efter de svenska bankerna inom digital banking. 

-Samtidigt måste det in mer pengar till compliance och arbete mot penningtvätt. Det är svårt att se hur lönsamheten i Europa ska förbättras så länge räntan inte går upp och vi tror att ränteläget förblir lågt under väldigt lång tid. 

Håkansson säger att han räknar med fortsatt stora personalminskningar framöver för europeiska banker. 

– Jag tror fortfarande att en dag behöver Commerzbank och Deutsche Bank hitta en lösning och gå samman, de behöver hitta kostnadsbesparingar. Men det är lätt att hitta konsolidering  på papperet, att få ihop det i verkligheten är inte lika enkelt, säger Andreas Håkansson. 

I Norden ser Håkansson inte samma behov av konsolidering. 

– Vi är fortsatt försiktiga till affärer över gränserna sedan Nordea efter nästan 20 år fortfarande inte har levererat synergier på affärerna som skapade Nordea.

Mattias Eriksson, fondförvaltare på Coeli, säger att svag lönsamhet för europeiska banker har medfört att aktiemarknaden är skeptisk till de svenska bankerna. 

– Jag tror att den främsta anledningen till aktiemarknadens skepsis till de svenska bankerna är att den europeiska banksektorn är sjuk. 

Eriksson säger att affärsmodellen för många europeiska banker uppenbarligen inte fungerar med avkastning på kapitalet som inte kan anses godkänd, lägre än avkastningskravet, och att detta drabbar även svenska bankaktier.

– För en beständig omvärdering av svenska banker krävs förmodligen att det öppna såret i den europeiska banksektorn läker, och dit är det långt.

Eriksson säger att exempelvis Axfood och ICA värderas så högt beror på att investerare är övertygade om att vinstnivån är uthållig, men att “den bedömningen görs uppenbarligen inte för bankerna”.