"Relativt stort utrymme även för okonventionell penningpolitik"

Vad är det bästa och det sämsta med propositionen?
– Den stora fördelen är den modernisering och förtydligande som nu sker. Den nuvarande Riksbankslagen är gammal och det är mycket som skett genom tradition och praxis snarare än att det är ordentligt reglerat. En uppdatering var nödvändig och den nya lagen gör det både tydligare vad som gäller och lättare att följa och utvärdera Riksbankens arbete, säger Jens Magnusson, chefsekonom på SEB, till Realtid.

Han fortsätter:

– En potentiell nackdel som Riksbanken själva lyfter fram är att den nya lagen höjer tröskeln för användningen av vissa penningpolitiska instrument, framförallt när det gäller tillgångsköp. Enligt Riksbanken kan det leda till långsammare och i värsta fall sämre hantering av till exempel finansiella kriser. Min bild är dock att det just vid kriser verkar finnas ett relativt stort utrymme även för okonventionell penningpolitik, så jag tror inte att det kommer att bli ett stort problem.

– Däremot blir väl åtminstone på marginalen räntan lite viktigare och balansräkningen lite mindre viktig. Det kan till exempel öka risken något för en återgång till minusränta om vi åter hamnar i ett läge med alltför låg inflation, vilket inte vore så lyckat.

Vilka ändringar blir omedelbart kännbara för finanssektorn om och när lagen träder i kraft?
– Inget stort. Det mesta i lagen handlar som sagt om att lagfästa och förtydliga den penningpolitik som ändå förs, inte att byta riktning.

Hur sannolikt är det att den klubbas igenom?
– Mycket sannolikt. Jag har inte uppfattat några avgörande politiska motsättningar kring innehållet och alla är nog överens om att en modernisering behövs.