Realtid

Rekordstor utflyttning från Stockholm 2020

Realtid.se
Uppdaterad: 22 feb. 2021Publicerad: 22 feb. 2021

5 596 personer flyttade netto ut från Stockholms län under 2020, enligt en helt ny analys av SCB-statistik från Stockholms Handelskammare.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Det innebär att den negativa trenden med utflyttning från huvudstadsregionen förstärks.

– Stockholm är Sveriges tillväxtmotor och därför ser jag med stor oro på utflyttningen, säger Andreas Hatzigeorgiou, vd på Stockholms Handelskammare, i en skriftlig kommentar.

I dag publicerade SCB ny statistik för för inrikes flyttströmmar och i en ny analys från Stockholms Handelskammare framgår att huvudstadsregionens negativa trend kraftigt förvärrats.

I nettoflyttar förlorade Stockholms kommun 8 495 invånare under helåret 2020 och sammantaget uppvisar Stockholms län ett negativt flyttnetto på 5 596 personer. Tydligast är det negativa flyttnettot i åldersgruppen 0-9 år med minus 2 736 personer och 30-44 år där huvudstadsregionen förlorade 2 540 personer.

Åldersgruppen 20-24 år uppvisade ett negativt trendbrott och noterades för minus 167 personer.

–Att det är relativt unga vuxna, i familjebildande ålder, som försvinner kan förklaras av flera faktorer, som den illa fungerande bostadsmarknaden och nya kreditrestriktioner som amorteringskravet, vilket pressat upp boendekostnaderna. Fungerande infrastruktur, bra skolor och trygghet bli staden är helt avgörande för att nu återställa stadens attraktivitet, säger Andreas Hatzigeorgiou.

År 2018 noterades Stockholms län för första gången på 15 år för ett negativt flyttnetto. Då skrev det negativa flyttnettot till marginella 197 personer. Flyttnettot för år 2019 skrevs till minus och under år 2020 ökade det negativa flyttnettot till minus 1 676 personer.

Därmed är årets siffra på minus 5 596 det i särklass mest negativa året i befintlig trend.

ANNONS

–Det är möjligt att pandemin och uppmaningar om att jobba hemifrån förstärkt utflyttningen, men problemet kommer inte automatiskt försvinna efter pandemin. Vi har en väldigt attraktiv huvudstad med potential att bli Europas allra bästa, men stadens kraft bromsas av exempelvis den dysfunktionella bostadsmarknaden och oro inför trygghetssituationen. Politiken på alla nivåer måste säkerställa levande storstäder. Att dra ned på infrastrukturen och kollektivtrafiken skulle försvåra för städernas återkomst och motverka en stark omstart efter krisen, säger Andreas Hatzigeorgiou.

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS