"Rekordlite utländskt kapital till svensk tech"

2017 blev ett rekordår för investeringar i svensk tech. Förra året investerade det nästan dubbelt så mycket kapital i svenska tech-startups, jämfört med 2016 om man räknar bort Spotifys jätterunda. Det visar nya rapporten ”Swedish Tech Funding Report 2017” från Industrifonden och som sammanställts av bolagets investment manager Björn Bergström.

– Första insikten är att det fortsatt är väldigt hög aktivitet och även större bredd än tidigare. Det är inte längre bara ett eller två tillväxtbolag utan flera som tar in väldigt stora summor. Det känns som vi börjat få väldigt stor bredd i Sverige som grundar sig i en ny våg av techbolag till följd av att det finns mycket lokal talang som kommer från etablerade techbolag, till exempel Spotify och Klarna. Många har lämnat dessa jättar för att gå in i eller starta egna bolag, säger Björn Bergström till Realtid.se.

Han menar att de etablerade techjättarna är så pass stora nu att det är naturligt med personalomsättning.

– Det kanske jobbade 50 personer på exempelvis Spotify när somliga började där och nu är det flera tusen anställda. Det är ett helt annat bolag och rollerna förändras. Alla trivs inte med det. Många vill ha den där startup-känslan.

Björn Bergström har i egenskap av investment manager på Industrifonden själv varit med och investerat i startupen Soundtrack Your Brand som tog in 22 miljoner dollar för ett år sedan och som bland annat grundats av en tidigare Spotify-anställd. Ett annat exempel är Soundtrap som dock såldes till Spotify i höstas.

Som exempel på Sveriges nyvunna techbredd pekar Bergström också på det snabbt framväxande segmentet digital hälsa.

– Vi är duktiga på vård och forskning och har bra universitet. Vi har lyckats kombinera det med teknik till en digital framgång på det området. Förra året stängdes ett flertal rundor på 10 miljoner dollar  och uppåt inom digital hälsa. Ett exempel är Amra som tog in ca 10 miljoner dollar från Industrifonden, Pfizer Ventures och Novo Nordisk. Och Min doktor och Kry tog in drygt 20 miljoner dollar var. Så vi ser ett stort intresse här berättar Björn Bergström till Realtid.se.

Rapporten visar att andelen kapital som investerats i svensk tech minskade till motsvarande 10,5 miljarder kronor, jämfört med cirka 13,6 miljarder med föregående år. Men det beror på att Spotify tog in motsvarande cirka 8,1 miljarder kronor under 2016. Borträknat det bolaget så investerades bara 5,5 miljarder det året. Det har alltså exklusive Spotify skett en fördubbling. Transaktionsvolymens median ökade också till motsvarande cirka 9 miljoner kronor under 2017, jämfört med cirka 7 miljoner året innan.

– Vi har sett flera stora rundor samtidigt som medianrundan gått upp. Det var också fler såddrundor 2016 med startups som tog in kapital för att komma in på marknaden, medan vi under 2017 såg fler tillväxtrundor. Tio rundor var på över 25 miljoner dollar, jämfört med två 2016.

Totalt genomfördes 442 finansieringsrundor (402) under 2017 – en ökning på cirka nio procent. En förklaring till uppgången kan vara de många börsintroduktioner av techbolag. Två exempel är e-handelsbolaget Boozt som noterade på Stockholmsbörsen i maj och IOT-bolaget Acconneer – som listades på First North i december.

– Noteringarna har visat ett stort intresse för tech och då söker sig investerarna även till bolag utanför börsen samtidigt som storbolagen börjat leta ännu mer aktivt efter innovativa startups, säger Björn Bergström.

Fintech var fortsatt det hetaste tech-segmentet i Sverige och sektorn stod för 13 procent av rundorna i tech i fjol.

– Det är en tydlig bransch att ge sig på. Finansbranschen är avgränsad. Det finns också extremt mycket kapital i finansbranschen som man vill ta del. Dessutom är det en bransch som är ganska trögrörlig med lågt produkt- och konsumentfokus, vilket gör fintech-startups attraktiva, berättar Björn Bergström.

Han tillägger att vi nu också ser allt fler storföretag som banker och finansinstitut som börjat investera i fintech-startup. Detta är också en generell trend. Totalt har storföretag varit delaktiga i 11 procent av samtliga rundor i techbolag. Det rör sig främst om finans- och mediabolag, enligt Björn Bergström.

– De har insatt att ”här måste vi ta tag i vår innovation” och börjat investera och ingå i partnerskap och sett att det kan vara en del av deras innovationsstrategi. Storbolag har varit med i 11 procent av alla rundor. Det är en ökning med 60 procent jämfört med förra året, säger han.

Det finns generellt också ett stort intresse för mjukvarutjänster som är fintech-segmentet hackihäl och stod för 11 procent av rundorna. Det handlar främst om olika prenumerationsbaserade B2B-produkter och plattformar för exempelvis analys och övervakning av kundflöden och marknadssatsningar.

Björn Bergström pekar på Soundtrack Your Brand som utvecklat en musikplattform som Industrifonden investerat i. Startupen erbjuder en månadsprenumeration för företag som vill använda sig av skräddarsydd och målgruppsanpassad musik i offentliga miljöer. Två kunder är McDonalds och Joe & the Juice som använder tjänsten för att spela specialanpassad musik på sina restauranger respektive juicebarer.

Industrifonden och brittiska VC-firman Balderton investerade tillsammans i fjol även 10 miljoner dollar i svenska marknadsanalys-plattformen Funnel.io – en marknadstjänst som ska ge marknadsförare bättre förståelse för hur deras annonsering och marknadsföring fungerar och till vilka plattformar de bör koncentrera sina satsningar till.

Efter fintech, mjukvaruplattformar och digital hälsa är spel- och e-portssegmentet det fjärde hetaste segmentet i Sverige just nu. Jättar som King har banat väg för många nya uppstickare. Björn Bergström nämner Fast Travel Games som intressant. Det är ett VR-spelbolag som i fjol tog in 17 miljoner kronor i en runda som leddes av Industrifonden. Startupen har etablerat en spelstudio som till att börja med bland annat ska leverera VR-spel till Playstations nylanserade VR-plattform, berättar Bergström.

Antalet aktiva tech-investerare uppgick till 571, jämfört med 576 föregående år, en minskning  med 1 procent. 22 procent av de aktiva investerarna deltog i minst två rundor, jämfört med 23 procent år 2016. Riskkapitalbolag och ängelinvesterare fortsatta att vara de mest aktiva investerarna i tech-startups.

Björn Bergström pekar ut just ängelinvesterare som särksilt viktiga då de deltar i mer än hälften av alla transaktioner  samtidigt som de dominerar den tidiga investeringsfasen i mer omogna bolag.

– De går oftast in i första rundan. Sällan de kommer in som ny investerare i senare rundor, säger Björn Bergström.

Enligt rapporten har 70 procent av de topp-20 mest aktiva ängelinvesterarna själva startat bolag. Nästan en trejdedel av dem har i sin tur tagit in riskkpaital. Björn Bergström konstaterar att de därmed har mycket erfarenhet av startup-världen.

– De står för så kallat ”smart kapital” som innebär att de också kan ge goda råd och ofta vet de vad de investerar i. Sverige har en hög andel ”änglar” med entreprenöriell bakgrund.

Generellt har är svenska eller inhemska investerare helt avgörande för det svenska tech-ekosystemet. De är de mest aktiva investerarna i alla faser av techbolagens tillväxtutvecklnig. De största svenska finansiärerna var under 2017 Almi  Invest, Industrifonden och Wellstreet.

Andelen utländskt deltagande var däremot rekordlåg och låg kvartalsvis på runt 15 procent. Det utländska deltagandet sjönk därmed till den lägsta nivån sedan Industrifonden år 2015 började kartlägga investeringar i svensk tech.

– Det handlar mycket om att svenska investerare varit duktiga på att snappa upp bolag. Men självklart också om att internationella investerare tittar på många olika marknader. Bolag i hela Europa tar nu in rejält med kapital. Konkurrensen om investerares tid och pengar har helt enkelt ökat, berättar Björn Bergström.

Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Holland är heta marknader. Men även Baltikum och i synnerhet Estland tar in allt mer tech-investeringar om än från väldigt låga nivåer, enligt Bergström.

Vad gäller utländska investeringar i svensk tech så stod förra året britterna för första gången för den största andelen. De senaste två åren har istället USA legat i topp med ett 30 procentigt  deltagande. Den nya ettan Storbritannien deltog i fjol i 32 procent av rundorna, följt av USA (23 procent) och Tyskland  (8 procent). Därefter följer de nordiska länderna som alla deltog i 8 procent av fallen, förutom Finland som landade på ynka 4 procent.

– Många brittiska riskkapitalbolag har tagit in nya stora fonder och börjar storleksmässigt närma sig de amerikanska VC-fonderna.Som en konsekvens av det har britterna börjat kolla mer internationellt. gillar också svenska bolag generellt. Norden ligger ju närmare Storbritannien både geografiskt och kulturellt än USA, berättar Björn Bergström.

Detta har lett till att brittiska VC-firmor skickar representanter till Sverige varje månad.

– Vi förstår varandra bra och har ett överlappande synsätt. Britter gillar också att svenska entreprenörer har ett globalt synsätt från dag ett och hög teknikkompetens.

Ser du några heta techtrender framöver?

– Jag tror att fintech fortsätter ta in mycket kapital. Segmentet har fått upp farten ordentligt nu och det finns fortfarande många spännande case. Det gäller även digital hälsa som kan stärkas ytterligare. Jag tror också att B2B-sektorn inom tech fortsätter att växa. Fler och fler bolag hittar till affärsmarknaden och allt fler investerare får upp ögonen för det.

När B2B-nischade mjukvaror och plattformar når sin fulla potential så får det enorma effekter. Det handlar om plattformar baserade på exempelvis AI, maskininlärning och olika typer av automatisering som gör bolag mer effektiva, enligt Bergström.

Han pekar även ut blockchain, tekniken bakom kryptovalutan bitocin, som högintressant.

– Men blockchains kommersiella påverkan skulle jag säga ligger bakom AI i dagsläget. Bara för att du har en blockchain-produkt färdig är den i nuläget inte nödvändigtvis bättre än befintliga system. Men många försöker bygga lösningar på tekniken utan att tänka på hur man bäst tar tillvara på teknikens underliggande potential.