Förra året drev Kronofogden in nästan 13 miljarder kronor, en ökning med 1,1 miljard kronor jämfört med 2018 och den högsta siffran någonsin.
Rekordår för Kronofogden
Mest läst i kategorin
– De pengar och tillgångar vi utmäter går bland annat till att finansiera den offentliga sektorn, till brottsoffer och till andra som behöver vår hjälp med att få betalt. Samtidigt minskar skulderna för dem som ska betala med motsvarande summa, säger rikskronofogde Christina Gellerbrant Hagberg, i en skriftlig kommentar.
Antalet skuldsatta hos Kronofogden har minskat till den lägsta nivån på nästan trettio år. Vid årsskiftet hade knappt en av tjugofem svenskar skulder hos myndigheten.
– Mindre än 4 procent av Sveriges befolkning har nu skulder hos oss. Det är den lägsta nivån sedan vi började mäta år 1990, säger Christina Gellerbrant Hagberg.
En bidragande orsak till minskningen av antalet skuldsatta är att rekordmånga personer beviljades skuldsanering och därmed fick en chans till ekonomisk nystart. Genom enhetliga och nya arbetssätt fick de sökande dessutom besked om skuldsanering snabbare.
Under fjolåret deltog Kronofogden i flera olika samverkansinsatser mot organiserad brottslighet, exempelvis inom ramen för Polisens satsning för att minska skjutningar och sprängningar i kriminella miljöer och vid överraskningsräder tillsammans med Tullverket på landets flygplatser.
– Våra befogenheter är långtgående och kompletterar de verktyg Polisen, Tullverket, Åklagarmyndigheten och andra myndigheter har. Vi kan utmäta kontanter och statussymboler som bilar, klockor och smycken på plats. Det gör att det kriminella livet blir besvärligt och det försvårar finansieringen av nya brott, säger Christina Gellerbrant Hagberg.