Rejäl ökning av inkomna fastighetsmål till Sveriges domstolar

Sveriges domstolar presenterade sent under fredagen årsrapporten för 2018. Det är en gedigen rapport om cirka 150 sidor.

Det framgår av rapporten att år 2018 var det år då det hittills inkommit flest mål under hela 2000-talet till Sveriges domstolar. 

Det totala antalet inkomna mål ökade 2018 med nära fem procent jämfört 2017. Antal inkomna mål har därmed ökat tre år i följd. Migrationsmålen står för en del av de senaste årens ökning, men även utan dessa har antalet inkomna mål ökat tre år i rad och var 2018 på de högsta uppmätta nivåerna. 

I takt med ökat inflöde de senaste åren har även avgjorda mål ökat, 2018 med drygt fem procent.

Tingsrätt, Hovrätt och HD

Hos tingsrätterna, där antalet inkomna mål med sex procent jämfört med 2017,  var det brottmålen som antalsmässigt ökade mest, en ökning som motsvarande åtta procent jämfört med 2017. Fastighetsmålen stod däremot för den största procentuella ökningen på 78 procent till 2 005 mål. Denna ökning bestod främst av ett ökat antal inkomna mål inom kategorin för förrättningskostnader. 

Antalet inkomna konkursansökningar ökade med 14 procent jämfört med föregående år. Även antalet avslutade konkurser ökade.

Tingsrätterna avgjorde fyra procent fler mål under 2018 jämfört med föregående år. Den största ökningen avsåg brottmål med närmare 6 800 fler avgjorda mål. 

Under 2018 ökade antalet inkomna mål till hovrätterna och låg på den högsta nivån under en femårsperiod. I förhållande till genomsnittet för perioden ökade antalet inkomna mål med nära fem procent. 

Även antalet avgjorda mål ökade under 2018, med fyra procent jämfört med genomsnittet för perioden, vilket var den högsta siffran under femårsperioden. 

Hos Högsta domstolen avgjordes det fler mål, 6 300 mål, än vad som kom in, 6 200. Antalet inkomna mål ökade med 4 procent.

Antalet inkomna mål till förvaltningsdomstolarna 2018 var på den högsta nivån under 2000-talet. Även antalet avgjorda mål 2018 var det högsta under 2000-talet men understeg antalet inkomna mål. 

Anslag och kostnader
De totalt disponibla anslagsbeloppen 2018 uppgick till 9 694 miljoner kronor, vilket var 116 miljoner kronor högre än 2017. Ökningen berodde främst på ett högt ingående överföringsbelopp från 2017 samt att anslagen för migrationsverksamheten ökade något med anledning av målökningen. 

Verksamhetens kostnader uppgick till 6 853 miljoner kronor under 2018, en ökning med 387 miljoner kronor jämfört med 2017. 

Kostnader för personal, som andelsmässigt är den största kostnaden för Sveriges Domstolar, ökade med 292 miljoner kronor. 

Antalet anställda ökade med 204, varav 104 var i migrationsdomstolarna. De ökade personalkostnaderna berodde också på 2018 års lönerevision samt ökade pensionskostnader, skriver Sveriges domstolar.

Övriga driftkostnader ökade med 48 miljoner kronor. Detta beroende främst på högre kostnader för IT inom både teknisk utrustning och konsultkostnader, framgår det.

Utgifter för offentligt försvar ökade med 63 miljoner kronor jämfört med 2017. Enligt rapporten berodde ökningen dels på att debiterade timmar per förordnande ökade men också att antalet avgjorda brottmål ökade. 

Utgifter för offentligt biträde ökade med 83 miljoner kronor. Ökningen var till största delen hänförlig till migrationsmål i migrationsdomstolarna och till mål enligt lagen om vård av unga (LVU-mål). 

Utgifter för målsägandebiträde ökade med 46 miljoner kronor till följd av att antalet förordnande ökade med 10 procent samt att debiterad tid per förordnande ökade med 14 procent. 

Övriga förändringar jämfört med föregående år förekom främst för konkursförvaltare som ökade med 45 miljoner kronor vilket framförallt berodde på att fler konkursärenden avgjorts, samt för tolk och översättare som ökade med cirka 10 miljoner kronor.