"Regeringens passivitet är skadlig"

Sverige har en stark sektor av innovativa startup-företag. Mycket i Sverige ger också goda förutsättningar för innovationsdrivna företag. I årets upplaga av rankingen Global Innovation Index hamnar Sverige på andra plats i världen – endast Schweiz placerar sig högre. För att behålla och stärka vår konkurrenskraft behövs dock ett fungerande system för optionsbeskattning.

Den statliga incitamentsutredningen 2016 ledde till införandet av de så kallade kvalificerade personaloptionerna 2018. Tanken med dessa är att de ska användas av mindre företag, i synnerhet i innovationsdrivna branscher, och vara skattemässigt fördelaktiga. 

Höga arbetsinkomster beskattas i dag med upp mot 60 procents marginalskatt. Även efter värnskattens stundande avskaffande kommer Sverige att ha bland världens högsta marginalskatter. Höga skatter innebär att växande svenska företag som konkurrerar på en internationell marknad måste erbjuda påtagligt högre löner än företag i andra länder för att locka högkvalificerade medarbetare. Det höjer arbetskraftskostnaden på ett sätt som många mindre och växande företag inte klarar.

Det är detta hinder som de kvalificerade personaloptionerna skulle vara en lösning på: den anställde skattar först när de underliggande aktierna säljs, och då som huvudregel som inkomst av kapital. Arbetsgivaren betalar inga arbetsgivaravgifter. Inom startupsektorn ses detta som viktigt – bland annat lyfts det fram som en punkt i reformprogrammet Startup Manifesto.

Reglerna om kvalificerade optioner fick tidigt kritik för att vara för snävt utformade. Det framkom under 2018 också att många företag inte kunde tillämpa reglerna på grund av hur Skatteverket tolkar beskattningen av teckningsoptioner.. Rättsläget blev snabbt osäkert – den ansvarige statssekreteraren Leif Jakobsson (S) svarade ”inget är helt avgjort förrän det eventuellt testas i domstol”. 

Budskapet till startupföretag, att de ska säga till sina medarbetare att de eventuellt får ta Skatteverket till domstol för att kunna få sina kvalificerade personaloptioner som planerat, var milt uttryckt problematiskt. Det osäkra läget kvarstår alltjämt, mer än ett år senare. 

I Januariavtalet anges att reglerna för personaloptioner ska förbättras, genom att ”utvidga storleken och personkretsen så att svenska regler är konkurrenskraftiga i ett internationellt perspektiv”. Det är förstås välkommet om regelverket görs mer generöst – men det måste också säkerställas att de kvalificerade personaloptionerna kan användas, och att användarna kan vara säkra på beskattningskonsekvenserna. 

Den kommande reformen av systemet för personaloptioner måste ha just dessa värden som vägledande: 1) Enkelhet – inga krångliga tilläggsavtal ska behövas, 2) Rättssäkerhet – företag och anställda ska veta hur skattekonsekvensen blir, och 3) Attraktivitet – låga skattenivåer och få begränsningar. Så kan Sverige även fortsatt vara ett av världens mest attraktiva startupländer.

Patrick Krassén
Skattepolitisk expert, Företagarna