"Regeringen stramar åt drivkraften att starta eget mer än att sporra den"

Det är allmänt känt att andelen sysselsatta är lägre bland utrikes än inrikes födda. Som lägst är den bland personer som nyligen kommit till Sverige, eftersom det tar tid att etablera sig på arbetsmarknaden.

Samtidigt räknar man med att många av de nyanlända har erfarenhet av att driva egna företag inom framförallt service- och hantverksyrken. Dessutom är viljan att starta företag starkare bland personer med utländsk bakgrund än bland personer med svensk bakgrund. Det har Tillväxtverket (Entreprenörsbarometern) konstaterat.

– Här har vi människor som verkligen vill springa och leva normala liv. Dessa människor måste vi snabbt fånga upp. Men, med de insatser som idag sker förblir dessa människor passiva, säger Harry Goldman.

Harry Goldman är vd på NyföretagarCentrum Sverige och var med och grundade NyföretagarCentrum 1985 med syftet att främja entreprenörskap genom att erbjuda rådgivning för alla. Sedan starten har verksamheten vuxit och idag finns det 90-tal NyföretagarCentrum i över 200 kommuner.

Harry Goldman är besviken över regeringens insatser som han menar ”stramar åt drivkraften att starta eget mer än att sporra den”.

– För att fler ska starta eget måste man sända ut rätt signaler. Den negativa publiciteten om företagsamhet som vi har sett under den senaste tiden påverkar folks mindset, säger Harry Goldman och syftar på diskussion om vinster i välfärden, RUT och ROT samt 3:12-reglerna.

– Även om det inte är någon som förstår vad 3:12-reglerna innebär inser man att det är något komplicerat. Det räcker för att man inte ska vilja starta eget. På grund av diskussionerna som har förts hämmas företagandet inom välfärdsområdet och verksamheter som omfattas av RUT och ROT.

Harry Goldman efterlyser ett närmare samarbete med Arbetsförmedlingen.

– Tittar man på namnet ”Arbetsförmedling” får man uppfattningen att vi har ett överskott på jobb som ska förmedlas, men så är inte fallet. Jag vill att Arbetsförmedlingen ska informera om möjligheterna att starta eget i betydligt högre utsträckning än vad som görs idag. Det är en nödvändighet för att komma till rätta med vår största samhällsutmaning; att få fler i arbete.

Trots återkommande samtal upplever inte Harry Goldman att det händer något.

– Som det ser ut idag ligger det inte inom Arbetsförmedlingens primära uppdrag att på allvar hjälpa folk att starta eget företag som gör jobbsökare till jobbskapare. Det ligger inte heller i Tillväxtverkets eller i Vinnovas huvudsakliga  uppdrag.  Arbetsförmedlingen uppger  ofta att de väntar på direktiv, men det händer inget.

Ett annat problem som Harry Goldman ser är att regeringen och myndigheterna inte satsar på att skapa en stor bredd av nya företag i Sverige utan istället satsar sina resurser på storföretagen eller vad man kallar tillväxtföretag. Det är inte de stora företagen utan de mindre som skapar flest arbetstillfällen och då borde det vara naturligt att underlätta för dem, anser Harry Goldman. En enkel åtgärd här skulle vara att erbjuda mikrolån.

Det hade sannolikt startats kanske runt 30 procent fler företag varje år om det fanns ett ordentligt mikrolånesystem värt namnet. Det innebär att istället för 68.000 nyföretagare hade siffran legat på cirka 90.000. Anledningen till att mikrolån skulle möjliggöra för fler att starta eget är att det är svårt att få banklån om man inte kan ställa säkerhet.

– Mikrolån borde vara en självklarhet idag, framförallt när banker har infört hårdare krav på utlåning. Det är de äldre som har störst  möjlighet att starta eget idag.  Unga  däremot eller personer som är nyanlända,  inte är kända av banken och givetvis inte heller har någon villa att sätta i pant har det svårare.

I övriga världen är mikrolån en vanlig modell. Det är inte ovanligt att en entreprenör kan låna 250.000 kronor utan säkerhet, så länge entreprenören godkänns i kvalitetskontrollen. Harry Goldman lyfter fram Kanada och Holland som bra exempel på ett länder som har fungerande mikrolånesystem. Kanada är dessutom som ett bra exempel på ett land som är framgångsrikt när det gäller mentorskap för nyföretagare.

– Det vi idag ser är att människor som kommer över gränsen med kontanter. Men ingen bank vill eller får ta emot en bunt sedlar när man inte känner sin kund. Det är också svårt att i många fall till och med öppna ett bankkonto och då är det svårt att starta eget. Det här gör det ännu viktigare att få igång ett fungerande mikrolånesystem där staten tar ett ordentligt ansvar med lånegarantier.

Vilken grupp utmärker sig när det gäller att starta eget?

–  Allt fler som kommer till oss är personer är födda utomlands – nära 30 procent. För bara 5-6 år sedan låg den gruppen under 20 procent. Orsaken är att det finns en tradition, erfarenhet och en kunskap i den här gruppen att starta eget. Man är inte rädd för att starta eget och det erbjuds inte heller lika många alternativ, eftersom det är svårt för den här gruppen att ta sig in på arbetsmarknaden. Med andra generationens invandrare ligger det på 30-40 procent.

NyföretagarCentrum tar varje år emot 16.000–20.000 personer för rådgivning, varvid närmare 8-10.000 nya företag startas. Varje år genererar dessa företag som startats genom NyföretagarCentrums rådgivning 4 miljarder kronor i skatteintäkter.

Trots det är statens stöd till NyföretagarCentrum väldigt begränsat.

– Vi får ett begränsat statsstöd i form av ett verksamhetsbidrag på 2 miljoner kronor årligen genom Tillväxtverket. Det som dock gör att verksamheten kan gå runt är allt stöd vi får från företag, organisationer, banker, kommuner och 50.000 timmar från ideella krafter. Staten borde ju precis som  näringslivet och kommunerna  stötta verksamheten ekonomiskt då fler nya företag i Sverige är själva grundförutsättningen för en framtid i Sverige.