Realtid

Rättsläget klarnar för konsultbolagen

Jag tror att det här klargörandet välkomnas även av andra byråer, säger Anna Maria Kjellström, chefsjurist på PwC.
admin
admin
Uppdaterad: 13 apr. 2018Publicerad: 13 apr. 2018

PwC ser ut att ha lyckats med sin avsikt: klara ut rättsläget för kundskyddsklausuler. Chefsjurist Anna Maria Kjellström menar att den senaste domen är viktig för hela branschen.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Att medarbetare byter byrå och tar med sig kunder är ett förhållandevis vanligt fenomen i konsultbranschen. Oftast sker övergångarna utan konflikter då parterna helt enkelt löser situationen genom att komma överens om ett pris för kundstocken. Man kan också se det som att branschen handlar med kundstockar, och med dem följer en eller flera medarbetare.

Även om det oftast sker friktionsfritt uppstår det även tvister ibland.

De senaste åren har PwC drivit två processer mot tidigare medarbetare, i huvudsakligt syfte att utröna rättsläget, som chefsjurist Anna Maria Kjellström berättade i Realtid i onsdags.

Hon ligger själv bakom den så kallade kundskyddsklausul – en mildare variant av konkurrensklausul – som PwC använder sig av, och som nyligen prövades i Falu tingsrätt.

– När jag utformade PwC:s kundskyddsklausul tittade jag mycket på ett AD-avgörande från 1992 som har varit vägledande för branschen. Men sedan dess har både rättsläget och branschen utvecklats. Förändringar på marknaden gör att det i dag är betydligt svårare att säga att en kund tillhör en enskild medarbetare, säger hon.

KPMG-målet

1992 kom alltså en dom som har varit vägledande för exempelvis PwC:s utformning av företagets kundskyddsklausul. Drygt två decennier senare, 2015, föll domen i det så kallade KPMG-målet. KPMG förlorade i AD och det uppstod en osäkerhet om vad som gällde nu.

– I den domen redogör AD utförligt för den avvägning mellan å ena sidan arbetsgivarens intresse av att skydda sina kundrelationer och å andra sidan arbetstagarens intresse av att kunna bedriva yrkesverksamhet på rimliga villkor, som måste ske för att kunna ta ställning till om klausulen är skälig, säger Anna Maria Kjellström.

ANNONS

I KPMG-fallet lade AD dessutom stor vikt vid att revisorn var personligen vald.

– I förhållande till 1992 års AD-dom syntes domen i KPMG-målet ge uttryck för en mer restriktiv syn på bedömningen av kundskyddsklausulers giltighet. Det var svårt att avgöra om utgången berodde på de enskilda omständigheterna och bevisläget i just det målet eller om AD hade ändrat uppfattning, säger Anna Maria Kjellström.

Därför har PwC drivit ett par fall där utgångspunkten varit att argumentera utifrån hur AD hade formulerat domskälen i KPMG-målet. Fallen valdes utifrån att man bedömde att PwC hade goda chanser att vinna samt att avgörandena skulle kunna få principiell betydelse. Nu har PwC fått rätt i dessa båda mål. Om tingsrättsdomen mot revisorn i Falun vinner laga kraft (det vill säga om den inte överklagas senast den 26 april) är rättsläget klarlagt menar Anna Maria Kjellström.

– Efter KPMG-domen var vi osäkra på om det skett en kursändring, men nu kan vi konstatera att så inte var fallet. Särskilt det förhållandet att revisorn är personligen vald innebär inte med någon automatik att kunden ska anses tillkomma revisorn. Att detta är klarlagt är inte bara till fördel för PwC, utan jag tror att det här välkomnas även av de andra byråerna, säger Anna Maria Kjellström.

Robert Stromberg, advokat på Cederquist och PwC:s ombud i målet instämmer:

– Domen är principiellt viktig då i stort sett alla revisionsbyråer använder sig av liknande kundskyddsklausuler. Efter 2015 års fall trodde många att samtliga kundskyddsklausuler i revisionsbranschen var ogiltiga. Falu tingsrätts dom tydliggör att så inte är fallet och återställer på så vis rättsläget, säger han.

Vems kund?

Under samma period som de aktuella domarna spänner över, har revisions- och rådgivningsbranschen liksom närliggande branscher genomgått stora förändringar. Till följd av förändrad lagstiftning, digitalisering och strukturella förändringar på marknaden arbetar de stora tjänsteföretagen i dag som fullservice-byråer och säljer ofta flera olika tjänster till en och samma kund. Vem äger kunden i det läget?

ANNONS

Frågan ställs på sin spets i fallet med revisorer, dels eftersom dessa kan vara personvalda, dels eftersom deras uppdrag som regel sträcker sig över en längre tid, varför bandet till kunden blir starkare. Har en personvald revisor mer rätt att behålla en kund, än en annan medarbetare? Det var också något som PwC ville få prövat genom den aktuella stämningen mot revisorn i Falun.

Falurevisorn tog med sig närmare hundra kunder – 96 stycken för att vara exakt – till sin nya arbetsgivare Grant Thornton. I merparten av fallen, 78 procent, var han personvald revisor. Kundstocken bedömdes ha genererat intäkter om cirka 6 miljoner kronor under en tvåårsperiod.  Revisorn hade kunnat köpa loss kundstocken från PwC för 3 miljoner kronor, eftersom klausulen slår fast att köpeskillingen ska bestämmas till 50 procent av det fakturerade arvodet under en tvåårsperiod.

– Revisorn var visserligen personvald i många uppdrag men rent faktiskt stod hans arbetsinsats för bara 25 procent av det fakturerade arvodet, säger Anna Maria Kjellström.

75 procent av det värde som revisorns kundstock inbringade härrörde alltså från arbete som utförts av andra. Detta är också något som domstolen lagt vikt vid:

“Av betydelse är att arbete i dessa fall endast omfattat ca en fjärdedel av PwC:s fakturering till kund, vilket i viss mån kan påverka den tyngd PwC:s intresse ska få vid en helhetsbedömning”, skriver tingsrätten.

Varumärkets värde

Att revisorn är personligen vald eller är kundansvarig innebär inte att kunden nödvändigtvis tillhör medarbetaren. Man måste se till samtliga omständigheter där byråns bidrag till kundrelationen väger tungt, menar Anna Maria Kjellström.

– Man får till exempel inte glömma att varumärket betyder mycket. Det är inte lätt för en enskild medarbetare att dra in motsvarande kundstock, som man har kunnat bygga upp tack vare att man verkat under ett väletablerat varumärke. Jag skulle nog vara försiktig som revisor eller anställd i ett stort konsultföretag att förhäva mig om min egen betydelse.

ANNONS

En annan faktor som spelar in för bedömningen av vem som äger en kund och hur mycket det “ägandet” i så fall är värt, är att komplexiteten har ökat i många tjänster som de berörda byråerna levererar, vilket gör att stora team krävs för att lösa uppgifterna.

Dessutom använder teamen olika former av arbetsverktyg, såsom digitala verktyg och annat som kräver stora investeringar från byråns sida. Vidare satsas stort på kompetensutveckling.

– I ljuset av detta framstår det som än mer rimligt att anse att kundstockar tillhör byrån, säger Anna Maria Kjellström.

Anna Maria Kjellströms resonemang pekar mot att kundskyddsklausulerna inte har förlorat i giltighet utan tvärtom kommer att bli än viktigare för de stora byråerna.

 

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS