Det är internationella kvinnodagen och rapporterna om (o)jämställdheten rasar in. Realtid har sammanställt några av utredningarna – som fortfarande visar på stora skillnader mellan män och kvinnor.
Rapport: Jämställda ledningsgrupper bra för affärerna
Mest läst i kategorin
Alla rapporter pekar åt samma håll: kvinnor är kraftigt underrepresenterade i företagens ledarpositioner och tjänar betydligt mindre än sina manliga kollegor. Lönen under ett helt liv skiljer nästan tre miljoner kronor efter skatt mellan kvinnliga och manliga akademiker, visar nya beräkningar som Saco presenterar under onsdagen.
Mönstret går igen i samtliga sektorer på arbetsmarknaden och inom en fjärdedel av utbildningsinriktningarna skiljer det miljonbelopp beroende på om du är man eller kvinna.
Löneskillnaden skiljer sig 3.500 kronor varje månad mellan kvinnor och män, visar en ny rapport från Jusek.
Den yrkesgrupp bland fackförbundet Juseks medlemmar där skillnaderna mellan män och kvinnor är störst är ekonomer. I denna grupp skiljer sig månadslönen hela 5.500 kronor. Medellönen för ekonomer är 45.984 kronor per månad för kvinnor och 51.491 för män.
Resultaten pekar på att kvinnor har mer att tjäna på lönesamtal än män. Medlemmar som haft lönesamtal har i genomsnitt 1.300 kronor mer i månadslön än de som inte haft det. Vinsten för kvinnor är drygt 1.700 kronor i månaden och för män är den 750 kronor. Dock ligger kvinnor som haft lönesamtal fortfarande efter män som inte haft lönesamtal. Ekonomer som har lönesamtal tjänar i snitt 2.900 kronor mer i månaden
Trots att utvecklingen går sakta tror majoriteten av svenskarna (51 procent av kvinnorna och 60 procent av männen) att vi kommer att ha jämställda löner i Sverige senast inom tjugo år, visar arbetslivspanelen Manpower Work Life.
8c8e680d-ad19-4ba9-ba9a-2ed9f7b66087-main_image_email.png
Grafik: Manpower
Unga män och kvinnor i åldern 18–29 år är mest optimistiska om jämställda löner, enligt Manpower Work Life. Av dessa tror drygt fyra av tio, 43 procent, på jämställda löner senast inom tio år. De som är 60 år eller äldre är mer negativa. Bland dem tror var fjärde, 24 procent, att vi aldrig kommer uppnå jämställda löner.
Männen dominerar inte bara i löneligan utan även företagandet och i styrelserummen. Endast var tredje företrädare i ett svenskt företag är kvinna. Andelen kvinnor ökar dock försiktigt, till exempel i nybildade företag, men utvecklingen går långsamt. Detta visar Bolagsverkets färska statistik över företrädare i svenska företag och styrelser.
Idag är det totala antalet funktionärer i svenska företag, oavsett företagsform, 2.134 332, varav 722.468 är kvinnor. Detta innebär att andelen kvinnliga företrädare är 33,8 procent, och andelen män är 66,2 procent.
De kvinnliga företrädarna är något yngre än de manliga, då den genomsnittliga åldern för kvinnor är 52 år jämfört med männens genomsnittsålder på 53 år.
Andelen kvinnor ökar i de ej börsnoterade aktiebolagen
För ej börsnoterade aktiebolag har andelen kvinnliga ledamöter ökat från 17 procent år 2008 till 20 procent år 2017. Andelen kvinnliga styrelseordförande har ökat från 11 procent år 2008 till 15 procent år 2017 och andelen kvinnliga verkställande direktörer för ej börsnoterade företag har ökat från 13 procent år 2008 till 20 procent år 2017.
Gällande ordförande och verkställande direktörer finns en tydlig trend mot att andelen kvinnor i nybildade aktiebolag ökar. För ledamöter finns däremot inte samma tydliga trend. Den ökning Bolagsverket kunde se bland kvinnliga ledamöter för ej börsnoterade aktiebolag generellt verkar alltså inte bero på att nybildade, ej börsnoterade, aktiebolag oftare har kvinnliga ledamöter nu än tidigare, utan förklaras snarare av att kvinnliga ledamöter ersätter manliga i redan befintliga, ej börsnoterade, aktiebolag.
Fler kvinnor i börsnoterade aktiebolag
De senaste nio åren har andelen kvinnliga ledamöter i börsnoterade aktiebolag ökat med 13 procentenheter. Idag är 33 procent av ledamöterna i bolagsstyrelserna för de börsnoterade bolagen kvinnor, jämfört med 20 procent år 2008.
I börsnoterade företag har andelen kvinnliga ordförande gått från tre procent 2008 till sju procent 2017. Andelen kvinnliga verkställande direktörer har ökat från fem procent år 2008 till tolv procent för tiden 2012-2013, för att sedan sjunka tillbaka till 7 procent år 2017.
Jämställda ledningsgrupper ger högre vinst
Jämställda ledningsgrupper är inte bara positivt för samhällsutvecklingen utan även för företagen själva. Företag med över 30 procent kvinnor i ledningen visade nämligen upp till sex procents högre vinster än dem som helt saknar kvinnliga toppchefer, visar Peterson Institute for International Economics som samlat in data från nära 22.000 företag i 91 länder.