Rallyt på börsen bygger på att ingenting går fel

Apokalypsens vite ryttare, han som gavs en segerkrans, har firat mycket stora triumfer i sin ritt över de globala aktiemarknaderna den senaste månaden. De betydligt ondskefullare ryttarna har slagit till en oordnad reträtt vilket gjutit mod i investerarkollektivet som drivit upp globala index med drygt 25 procent sedan botten i slutet av mars.

Den gulbleka hästen, där ryttaren heter döden och har förmåga att skapa död och sjukdom, verkar helt försvunnit ur investerarnas blickfång. Ändå håller viruspandemin alltjämt världsekonomin i ett strypgrepp. Diskrepansen mellan den depressiva reala ekonomin och den euforiska stämningen i aktiekretsar är historiskt avgrundsdjup.

Antalet amerikaner som ansöker om arbetslöshetsunderstöd växer lavinartat. I princip lika många jobb som skapats i den amerikanska ekonomin sedan den akuta fasen av finanskrisens ebbade ut 2009 har försvunnit på sex veckor. Situationen är snarlik i Europa.

Stora delar av det amerikanska och europeiska näringslivet plågas av omfattande försäljnings- och vinstbortfall när de nationella ekonomierna är mer eller mindre nedstängda och medborgarna sitter i påtvingad eller självpåtagen karantän. Ekonomin är i fritt fall.

Ändå har de globala aktiemarknaderna gjort en remarkabel comeback, till exempel står det globalt viktiga S&P 500-indexet nu bara ett par procent lägre än för ett år sedan efter en hisnande klättring på 27 procent sedan 23 mars.

Kurskalkylen bygger på ett mycket optimistiskt scenario där återhämtningen i den ekonomiska aktiviteten under andra halvåret 2020, i synnerhet i fjärde kvartalet, blir mycket stark. Tolkningen blir att kollektivet räknar med att viruspandemin försvinner in i historieböckerna under tredje kvartalet utan bakslag när de nationella ekonomierna återigen öppnar upp i slutet av andra kvartalet.

Visserligen finns det positiva tecken på att virussmittan börjar klinga av i de länder som träffades först av farsoten. Detta har emellertid skett i under mycket strikta karantänrestriktioner. Vad som händer när samhällena skall normaliseras vet ingen.

Optimismen i marknaden är uppbackad av de extremt stimulativa, i synnerhet i USA, finanspolitiska nödprogrammen och centralbankernas agerande, även här framstår den amerikanska centralbanken Fed som extremt stöttande. Det har skapat en mycket gynnsam, men samtidigt giftig, aktiemiljö. De nationella staterna och centralbankerna kan inte ersätta individernas konsumtionsbehov särskilt länge.

Fed har i princip tvingat upp aktievärderingarna via sitt agerande. Signalen är tydlig; centralbanken tolererar inte en förödande djup börskrasch samtidigt som den amerikanska ekonomin går in i en mycket djup recession. Det handlar helt enkelt om att med alla upptänkliga medel undvika en betydligt värre situation genom att ge konstgjord andning och alla möjliga olika mediciner direkt.

Det fungerar en tid, men om – eller när – bakslagen och tidsförskjutningarna kring virusutvecklingen dyker upp lär centralbankerna och regeringarna få mycket stora problem att hantera situationen. Då lär den gulbleka ryttaren visa sig igen i marknaden.