Prioritera svensk industri för hållbara livsval – bort med miljöskammen

Detta är en argumenterande text med avsikt att påverka. Åsikterna som förmedlas här är skribenten/skribenternas egna.

Svenska lösningar kan spara mer än 2 procent av världens utsläpp och samtidigt skapa jobb och tillväxt!

Hållbarhet hålls högt på agendan i de flesta samhällsfunktioner idag. Det kommuniceras tydligt från företag. Vilken politiker pratar inte hållbarhet? All offentlig verksamhet gör miljöplaner och våra ungdomar talar hållbarhet på varje lektion.

Det vi också ser är att alltmer av privata investerade pengar styrs mot hållbara lösningar. På kapitalmarknaden benämns detta ofta som ESG. Tanken här är att utöver att pengarna ska växa och ge avkastning, ska de också göra gott. Som en bonus. I ett antal tydliga politiska miljöbudskap ingår att vi ska sluta konsumera. Leva ett mer avskalat liv och ge upp ett antal bekvämligheter vi vant oss vid i det moderna samhället, såsom shopping, heminredning, mode, färdigmat, bilfärder, resor… listan kan göras lång. Tillbaka till timmerboden med get och bakspade.

Sällan kan du övertala en investerare att ”göra gott”, möjligen de allra största såsom Bill Gates med obegränsade miljardbelopp. Men en småsparare har knappast råd med detta. Det finns ett annat sätt som alltfler bolag upptäcker. En folkrörelse växer och en ny, svensk industriell medvetenhet. Vi vet att Sverige är starkt på industri. Här växer de nya SKF, Volvo och ABB fram. Sverige har så innovativa forskningsinstitutioner och här finns svenska teknologer som brinner för lösningar på planetens problem.

I ett nytt scenario behöver vi inte dra ned utan leva på – med nya sätt att tillverka och återvinna det vi använder. Istället för shift down – shift green. Under lång tid har vi verkligen behövt fokusera på problemen för att få klimatskeptikerna på banan. Vi vill lyfta fram att detta är ett gammalt sätt att se på hållbarhet. Vad vi egentligen vill lyfta fram är en ny megatrend. Varje sätt att tillverka produkter, varje metod i varje bransch, varje transport och varje material ska göras om – och här krävs tekniskt kunnande.

”I ett nytt scenario behöver vi inte dra ned utan leva på – med nya sätt att tillverka och återvinna det vi använder. Istället för shift down – shift green.”

Det finns nya typer av teknik som gör att vi kan leva hållbart – utan att tära på jordens resurser. En ny typ av ”startup” gror, främst på landets tekniska högskolor och deras inkubatorer. Sverige har redan producerat ett par miljardbolag med global marknad och internationella investeringar.

Låt oss bara lyfta ett antal av de hundratals bolag vi hittat med lösningar på problemen. Dessa bolag finns sällan på Stureplan utan snarare ute i landet, rätt långt från landets investerare. Ett mycket underligt fenomen är att i Sverige, trots vår historia som industrination, är det privata kapitalet mer tränade att investera i mjukvara och spelbolag som ger snabb avkastning på ett par år. Det tar tid att utveckla ett industribolag med fabriker och anläggningar. De industriella investerarna lyser fortfarande med sin frånvaro.

Förra året växte investeringarna i Cleantech/greentech – bolag som löser ett miljöproblem med en teknisk aspekt (Källa: rapport från Cleantech Scandinavia). Hälften av dessa gick till fem stycken bolag och flera av investerarna är globala. Bland de fem har vi ett bolag som bygger en batterifabrik med förmåga att sälja globalt och som attraherat internationellt kapital. Här finns en helt ny metod att återvinna textilier, unik i sitt slag globalt och som just tagit över (återvunnit) en gammal pappersfabrik och tillverkar nya tyger av gamla, här finns ett bolag som gör mejeriprodukter av havre, ett digitalt elbolag där det går att styra sin el och här finns en producent av biogas. Vi har också ett globalt bolag som tidigare fått internationella pengar för att leverera jordvärme över hela världen. Det finns många, många fler som både är i uppstartsfas och som har lyckats ta sig ut i världen. Förmågan är imponerande. De är definitivt bolag du inte känner till. Ett bolag som använder inomhusljuset för att hämta upp energi och kan ladda alla små sensorer och batterier som finns överallt, ett bolag som odlar alger för naturliga solceller och för hudvård utan kemikalier, bolag som återvinner mat och ett annat som gör el av sopor, ett globalt bolag som reducerar plastanvändningen och återvinningskapaciteten i kompositmaterial, dvs i allt från skidor och cyklar till bilar och flygplansvingar, ett bolag som är först i världen med att ha löst problemet med vågkraft, ett bolag som gör elmotorcyklar, ett bolag som fångar in koldioxid i industrilokaler…. Listan kan göras oändlig.

Det finns beräkningar på hur stor potential detta har. I ramverket Avoided Emissions Framework som tagits fram inom Mission Innovation framgår att svenska innovationer har potential att spara 1 gigaton koldioxidekvivalenter varje år. Det är mer än 18 gånger Sveriges totala utsläpp men bygger på att vi kan skala svenska lösningar där de behövs som mest.

Energimyndigheten är med och finansierar många av dessa bolag i tidigt skede. Vi ser bristen på privata finansiärer i flera skeden. Intresset är svalt när ett spelbolag erbjuder hundratals gånger insatsen. Det finns ett glapp där bolagen har kommit igång men börjar växa, där de ligger runt 10-30 miljoner i omsättning och våra offentliga pengar inte längre får vara med. Det behövs kapital men också kompetens.

Att erbjuda ny miljöteknik globalt ställer stora krav, inte bara på teknikutvecklingen och kapital, utan på strukturkapitalet i företagen. Ledningskompetens, marknadsföringskompetens, kapitalförsörjning och kommunikation. Med rätt riskkapital som också stöttar ledningen i bolaget finns chansen att dessa bolag kan växa.

Northvolt med Peter Carlson i spetsen är ett bra exempel på att det går. Men vi kan inte nöja oss där utan vi behöver 20 Northvolt till inom andra områden såsom innovationer inom förnybar baskraft och innovationer med fokus på resurseffektivitet.

Det som behövs är ett rejält uppvaknande ur techeran och ta ett nytt industriellt tag i Sverige. Skrämseltaktik fungerar inte på konsumenter utan de vill ha innovationer som kan leda till ett nytt mer hållbart sätt att leva utan att gå tillbaka 300 år i levnadssätt. Sverige har möjlighet att ta täten här men dessa bolag behöver allt stöd de kan få i sin hårda mellanfas. Det krävs debatt, det krävs nätverkande och en politisk förståelse för bolagens tillväxtfaser med fokus på implementering och export. Det finns mycket att göra för att skapa nätverk mellan investerare och bolag.

Andreas Stubelius, Energimyndigheten
Boel Swartling, entreprenör och investerare
Magnus Rehn, Sting
Magnus Agerström, Cleantech Scandinavia