Så ser revisorernas framtid ut

Revisionsbranschen är mitt upp i ett digitalt skifte. Liksom för bankerna innebär det både utmaningar och möjligheter.

Enligt en ny rapport beräknas 46 procent av revisorernas och hela 89 procent av redovisningsekonomernas arbetsuppgifter att automatiseras inom de närmaste två decennierna.

Realtid.se frågade revisorerna Johanna Sällvin, avdelningschef på KPMG, Björn Rydberg, Norden-ansvarig för audit analytics-avdelningen på EY, samt Peter Nyllinge, vd och partner på PWC, om hur de ser på digitaliseringen av revisionsbranschen.

Och det är tydligt att de till övervägande del är positiva till utvecklingen. Inte minst för att den medför färre manuella moment – och mindre papper.

– Det kunde vara flera hyllmeter pappersdokumentation i en enskild revision när jag började på 90-talet. Nu har man nästan inga pärmar kvar alls. Vi har ett elektroniskt revisionsverktyg där vi bland annat lägger in dokument som scannas in i systemet, och även ett elektroniskt arkiveringssystem, där dokument sparas i tio år, berättar Johanna Sällvin revisor på KPMG och chef för byråns department of professional practice-avdelning.

EY:s Björn Rydberg uppskattar att pappersvolymen minskat med uppåt 90 procent senaste 25 åren.

– Mellan tummen och pekfingret så har vi 1-2 pärmar i dag, när vi då hade 25 pärmar. För att hantera vår dokumentation så har vi verktyg som är digitaliserade och lagringsplatser för att lagra våra revisionsbevis, säger Björn Rydberg.

Med digitala verktyg kan byråerna även samla in stora datamängder som till exempel försäljningstransaktioner.

– Dataanalys-verktygen gör också att vi kan testa 100 procent av en population, istället för några få procent. Exempelvis kan vi testa samtliga manuella bokföringsordrar eller alla löneutbetalningar för att ta reda på om det är rätt bokfört på olika konton, till rätt belopp med mera. Det möjliggör en mer heltäckande revision, säger Peter Nyllinge på PWC.

Björn Rydberg på EY spår även att revisionsbyråernas system i framtiden kontinuerligt kommer att ställa frågor direkt till kundernas system.

Dagens revision är också mer transparent. KPMG:s kunder kan ladda ner information om hur revisionsarbetet fortskrider via ett moln, och PWC har en liknande tjänst. Björn Rydberg ser dock risker med molnlagring.

– Det är svårare att "ta på" molnet för man vet inte riktigt var data befinner sig. Det är viktigt att förstå vad kunderna gör själva för att säkerställa bra kvalitet och kolla upp vad de har för avtal med moln-leverantörerna. Ibland måste vi själva även gå till dessa leverantörer och inhämta information, säger han.

Rydberg är ordförande i föreningen XBRL som driver ett projekt med samma namn. Revisionsbranschen, programvaruföretag och svenska myndigheter är involverade i projektet som syftar till att möjliggöra heldigitaliserade årsredovisningar.

– Jag tror att vi inom fem år kommer att se heldigitaliserade årsredovisningar och revisionsberättelse, säger Björn Rydberg.

Han pekar på att utvecklingen redan går väldigt fort.

– Det sker nu i ökad omfattning och nya affärsmodeller som baseras på den nya tekniken som implementeras. Vi gör till exempel Spotifys revision som har tunga digitaliserade flöden, medan Easypark har en parkeringsapp, säger Björn Rydberg på EY.

Enligt Johanna Sällvin öppnar digitaliseringen även för nya kompetensområden. KPMG satsar delvis därför på så kallade assurance-tjänster.

– Det kan till exempel handla om ta reda på om ett bolags hamburgare bara innehåller svenskt kött som företaget påstår, eller att kläder ett bolag marknadsför verkligen innehåller eko-bomull såsom deklarerat och så vidare, säger Johanna Sällvin.

– Det går också mot att man får göra kvalificerade arbetsuppgifter från början. Att som förr börja med prick och bock för att sedan jobba sig uppåt försvinner allt mer. Nu går vi mer mot komplexa och kvalificerade arbetsuppgifter med mer dataanalys, fortsätter hon.

Enligt en rapport beräknas färre revisorer behövas i framtiden när bokföring automatiseras. Men revisorerna som Realtid.se talat med är ändå inte särskilt oroade.

– Omfattningen på den manuella revisionen minskar. Samtidigt ser vi att behovet av oberoende bestyrkande växer fram inom många andra områden, såsom hållbarhet, ursprungsdeklarationer, myndighetsintyg och kvalitet. Dessutom ökar bara efterfrågan på våra rådgivningstjänster, säger Peter Nyllinge.

Johanna Sällvin håller med, men tror ändå att mänsklig inblandning är ett måste för en ganska lång tid framöver, till exempel för att göra bedömningar utifrån olika regelverk.

– Men på sikt kommer systemen även att kunna komma med förslag på åtgärder. Mycket av prick och bock-revisionen försvinner. Så revisorerna kan bli färre. Men man kan också tänka sig att vi utvecklar andra tjänster och breddar kompetensen, säger Johanna Sällvin.