Pepins-chef: "Riskkapital fördelas väldigt skevt"

Latif Andersson, investeringschef på crowdfunding-bolaget och P2P-plattformen Pepins var en av talarna på Fintech Stockholm 2017 i Berns stora salong på onsdagen.

Värmdöbaserade Alternativa Aktiemarknad bytte förra året namn till Pepins för att främst fokusera på så kallad investeringsbaserad eller ägarbaserad crowdfunding. Men bolaget driver fortsatt Alternativa listan, en aktiemarknad för onoterade företag.

Entreprenören Anders Sjunnesson har byggt plattformen Pepins som lanserades i våras. Bolaget tog i fjol in ett startkapital på 30 miljoner kronor. 2016 tog även finansmarknadsministern Peter Norman plats i styrelsen som Realtid.se rapporterat om tidigare.

Pepins investeringschef Latif Andersson berättade under sitt anförande om den snabba utvecklingen inom crowdfunding som startade i USA och Storbritannien.

– Det var förut till exempel olagligt för amerikaner att investera tidigt i tillväxtbolag. Kravet var att man skulle ha minst 300.000 dollar på kontot. De som kunde investera var därmed främst riskkapitalbolag och affärsänglar, sa Latif Andersson under sitt anförande.Riskkapitalbolag har dessutom ofta krav på att få tillbaka tio gånger pengarna inom ett visst tidspann. Vanligt är också fondfinansiering som löper på fem år. Men crowdfunding förändrar spelplanen. På Pepins kan vem som helst investera från 500 kronor.

Ägarbaserad gräsrotsfinansiering eller ”equity crowdfunding”, som Pepins erbjuder, utgör nu uppåt 14 procent av hela den så kallade delningsekonomin eller ”shared economy” som crowdfunding är en del av. I fjol omsatte hela delningsekonomin globalt 70 miljarder dollar, en fördubbling sedan 2015. Equity crowdfunding demokratiserar investeringsmarknaden, enligt Latif Andersson. Och det är på tiden.

– I dag fördelas riskkapital skevt. I Sverige stannar det mesta i Stockholm hos en generisk grupp människor. Mindre än 4 procent av dem som får in kapital är kvinnor eller ”coloured” . Men via Pepins plattform kan man vända sig till en enorm kapitalbas.

Ett crowdfundat bolag kan få väldigt många delägare men Pepins säger sig ha löst det genom att låta delägarna investera i ett holdingbolag som i sin tur äger det kapitalsökande bolaget. På så sätt får det i formell och juridisk mening bara en ägare.

En annan fördel är att investerarna, som nästan uteslutande är privatpersoner, agerar som bolagsambassadörer, enligt Latif Andersson. Under sitt anförande tog han finska startupen Naava som exempel. Bolagetm som tagit in kapital via Pepins plattform, har som affärsidé att rena luften på kontor och i hem med växtlighet, så kallade gröna väggar.

– Det största problemet för startups är att få folk att prata om deras produkter. Naava visste inte hur de med liten marknadsföringsbudget skulle nå svenska konsumenter. Men vi hjälpte dem ta in 1.300 delägare, som främst kommer från Sverige. En av dem, som investerade 1.000 kronor, fick sedan sin arbetsgivare att också gå in i Naava.

Latif Andersson berättade att delägarna ofta delar företagens värderingar. Pepins-crowdfundade Frilans Finans uppmanade nyligen till exempel sina investerare att tillsammans med bolaget sätta upp framtidsmål.

Latif Andersson menar att även traditionella ängelinvesterare har mycket att vinna på att komplettera sina portföljer med crowdfunding-investeringar. Anledningen: En ängelinvesterare som går in i små tillväxtbolag behöver diversifiera sin portfölj med 10-15 bolagsfinansieringar för att få en någorlunda riskspridning och avkastning. 

– Snabbt sitter man inte sällan på en lite för stor portfölj efter att man i första rundan kanske gått in med en miljon och i andra med två och snart har man en portfölj på kanske uppåt 40 miljoner i små onoterade tillväxtbolag. Det blir lätt lite skevt. Via Pepins kan man istället gradvis direktinvestera mindre belopp i 10-15 bolag och öka sin diversifiering efter hand.

– Jag tror inte att crowdfunding ersätter traditionella investeringar, men att det bli ett komplement i framtiden.