Pensionsmyndigheten överklagar kvarstadsbeslut

I ett yttrande, rödmärkt som brådskande, kräver Pensionsmyndigheten att Svea hovrätt ska meddela prövningstillstånd och ändra tingsrättens beslut och förordna kvarstad av så mycket av Allra Asset Managements tillgångar att Pensionsmyndighetens fordran om 5.542.430 euro och 15.420.485 dollar kan antas bli täckt vid utmätning.

Pensionsmyndigheten yrkar även att hovrätten ska ändra tingsrättens beslut och förordnar om kvarstad på fondbolagets bankmedel i Luxemburg på samma summa som ovan.

Pensionsmyndigheten yrkar även om ersättning för rättegångskostnader i hovrätten med ett belopp som senare kommer att anges.

Pensionsmyndigheten som lyckades få tingsrätten att bevilja kvarstad efter ett yttrande den 5 juni, åkte på ett bakslag när tingsrätten sedan den 13 juni beslutade att häva kvarstadsbeslutet efter ett yttrande från Allra Asset Management. Motiveringen då var var att det inte längre förelåg ”en objektiv fastställbar sabotagerisk”.

”Tingsrätten har uppenbarligen tagit fasta på de omständigheter som har anförts av AAM. Dessa omständigheter är emellertid i hög utsträckning felaktiga och missvisande”, skriver Pensionsmyndigheten.

Det primära skälet till Pensionsmyndighetens kvarstadsyrkanden är att sabotagerisk föreligger, vilket är samma skäl som angavs i tingsrätten.

I det färska yttrandet till Svea Hovrätt hänvisar Pensionsmyndigheten till stämningsansökan där det bland annat framgår att personerna bakom fondbolaget har ”handlat med avsikten att tillgodogöra sig en avtalsstridig och olaglig vinning på Pensionsmyndighetens och pensionsspararnas bekostnad” samt att fondbolagets sammanlagda tillgångar är lägre än vad Pensionsmyndigheten yrkar som skadestånd i målet. Pensionsmyndigheten menar att  detta innebär ekonomiska incitament för fondbolagets ägare att ”undandra tillgångarna i bolaget”.

Samband med kvarstaden i brottmålet

Pensionsmyndigheten skriver i stämningsansökan, som man i det färska yttrandet hänvisar till, att kvarstadsyrkandena har ett nära samband med kvarstaden och penningbeslagen i brottmålet mot ägarna och dess relaterade bolag. Pensionsmyndigheten uppger att de säkerhetsförordnandena som redan har beslutats grundas på samma ageranden som myndigheten åberopar. ”På samma sätt som det har ansetts föreligga konkreta sabotagerisker i samband med ovan nämnda kvarstadsbeslut finns också i förevarande fall en konkret sabotagerisk.

Vidare skriver Pensionsmyndigheten i det färska yttrandet att det räcker att göra en ingående granskning av de inblandade personernas historiska agerande och bevisningen som, enligt myndigheten, ”tydligt utvisar detta agerande, klargör hur nämnda personer kan tänkas agera i nu aktuell situation eller i framtiden”.

Pensionsmyndigheten gör gällande att Allra Asset Managements huvudägare, ”som de facto kontrollerar bolaget, upprepade gånger visat att de är beredda att agera otillbörligt och på sätt som kan bedömas som brottsligt om det främjar dem ekonomiskt. Dessutom har två av de inblandade personerna flytt landet och håller sig undan. Dessa personers flykt utvisar att de har förstått konsekvenserna av deras agerande och därför avvikit”. Myndigheten menar att det är en ”högst reell möjlighet” att även Alexander Ernstberger och David Persson avviker och att det då rör sig om en konkret fara.

”Ägarna kan byta ut ledningen i fondbolaget”

Pensionsmyndigheten pekar ut Alexander Ernstberger och David Persson som delaktiga i ett eventuellt sabotage. Myndigheten skriver att dessa personer har genom sina respektive helägda bolag en majoritet av aktierna och rösterna i Allra Sverige AB som i sin tur äger samtliga aktier i Allra Asset Management. Myndigheten skriver att dessa personer ”har haft en avgörande roll i de åtgärder som lett till de i målet åberopade skadorna”.

Pensionsmyndigheten menar att det inte spelar någon roll att några faktiska fängelsestraff inte dömts ut mot personerna bakom Allra. Myndigheten menar att det föreligger en hög grad av sannolikhet för fängelsestraff för de inblandade personerna och pekar på de misstankar som finns och att häktningar skett grundat på sannolika skäl samt att kvarstad har beslutats mot både Alexander Ernstberger och David Persson och dessa personers bolag. ”Detta gör att sabotagerisken är påtaglig oaktat att fängelsestraff ännu inte utdömts”.

Pensionsmyndigheten pekar på att Alexander Ernstberger och David Persson lätt kan byta ut ledningen för fondbolaget och därigenom tillskansa sig full beslutanderätt för bolaget. Detta har Allra Asset Management motsatt sig. Pensionsmyndigheten skriver i yttrandet att Allra kommit med ett felaktigt påstående där man uppgett att Alexander Ernstberger och David Persson saknar möjlighet att genomföra sabotageåtgärder i fondbolaget då bolaget står under Luxemburgska finansinspektionens tillsyn och en styrelseändring inte får verkan förrän inspektionen lämnat sitt godkännande till den nya styrelsen. Pensionsmyndigheten skriver dock att en ny styrelseledamot får utses och får en legal verkan även om inspektionen inte lämnat sitt tillstånd. ”Det är således i allra högsta grad möjligt att skyndsamt ändra styrelsepositionen i AAM”.

Interna mejl är skillnaden i granskningarna

Allra Asset Management har skrivit i sitt yttrande att fondbolaget genom året blivit granskat av flera aktörer utan någon anmärkningoch nämner Avega, BDO, CSSF, Deloitte, EY, Finansinspektionen, Grant Thornton och PWC. Pensionsmyndigheten svarar nu på detta påstående och menar att skälet är att de inblandade personerna ”regelmässigt på ett utstuderat sätt tillhandahållit de granskande aktörerna manipulerade svar och begränsat med underlag”.

Pensionsmyndigheten pekar på att de interna e-mailen är vad som skiljer granskningarna åt. EBM och Pensionsmyndigheten har haft tillgång till dessa mejl som ”klargör spelet bakom ridån”. Myndigheten skriver att det endast är genom dessa mail som det är möjligt att ”tydligt se att de omfattande intäkterna varit förutbestämda och konstruerade” samt se ”vad de inblandades ambitioner varit med respektive steg/åtgärd”.

Pensionsmyndigheten skriver att kvarstaden ska skydda myndigheten från sabotagerisken före meddelad dom men även direkt efter dom.

Förhoppning om en förlikning

Pensionsmyndigheten noterar att Allra Asset Management fram till nyligen kan ha haft förhoppningen att gentemot pensionsmyndigheten kunna förhandla sig till en förmånlig förlikning grundat på ett skadeståndskrav på 1,9 miljarder kronor. Nordic Capital var bland annat beredd att förvärva Allra-koncernen för en köpeskilling om 750 miljoner konor.

Allra Asset Management har även pekat på att sabotagerisk inte förelegat då Pensionsmyndigheten meddelade fondbolagets luxemburgska styrelseledamöter om den inledda processen samt kvarstadsbeslutet. Pensionsmyndigheten pekar dock på att den inledda processen redan spridit sig till media och att den inte skulle kunna hållas hemlig för fondbolaget innan kvarstadsbeslut meddelades.

”Pensionsmyndigheten tvingades följaktigen agera utifrån situationen, varvid bedömningen gjordes att risken för sabotageåtgärder skulle minimeras om i vart fall AAM:s luxemburgska styrelseledamöter informerades om stämningsansökan”.

Uppblåst balansräkning

Allra Asset Management har även uppgett att det finns tillgångar i Allra Sverige AB som motverkar sabotagerisken. Fondbolaget menar att Alexander Ernstberger och David Persson hade kunnat avvika med dessa om de hade velat. Pensionsmyndigheten menar dock att den balansräkning som man har granskat i detta bolag är uppblåst och att det saknas nämnvärda tillgångar att undandra. Största delen av tillgångarna i bolaget är aktier i svenska och utländska dotterbolag till ett värde om cirka 218,7 miljoner kronor. Men enligt myndigheten är detta endast bokförda värden och att Allra Sverige AB:s dotterbolag i dag saknasr marknadsvärde. Allrakoncernens primära intäktsgenererande verksamhet det vill säga fondverksamheten har överlåtits till Ålandsbanken.

”AAM:s påstående att det skulle finnas betydande värden i Allra Sverige AB är således ännu ett ogrundat och vilseledande påstående”.

Pensionsmyndigheten skriver till hovrätten att undersinstansen inte motiverat hur man kommit fram till beslutet att häva kvarstaden och därför har myndigheten svårt att argumentera och föra bevisning.