Pensionsmyndigheten: "Ett grovt misstag har begåtts"

Parallellt med brottmålsförhandlingarna i Svea hovrätt har Allra-målet fått en avstickare hos förvaltningsrätterna i form av frågan om rätten till partsinsyn i Pensionsmyndighetens utredning. Pensionsmyndigheten hävdar att man som målsägande inte har någon skyldighet att lämna ut handlingar medan Allra-lägret, företrätt av den åtalade grundaren Alexander Ernstberger, hävdar motsatsen.

I maj kom Kammarrätten i Stockholm fram till att Ernstberger har rätt till partsinsyn gällande handlingar som rör ”framtagande av bevisning i brottmålsprocessen”, det vill säga det underlag som kan jämföras med underlaget i åklagarens förundersökningsprotokoll och sidomaterial.

Pensionsmyndigheten har överklagat beslutet och dagen för midsommar lämnades det kompletterande underlag som ska få Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) att ge prövningstillstånd. Pensionsmyndigheten hävdar att det finns både synnerliga skäl och prejudikatsdispens som talar för att HFD ska pröva ärendet.

”Kammarrätten har genom sin dom överträtt sin behörighet. Avgörandet har skett i strid med principen och reglerna om förvaltningslagens subsidiaritet till brottmålsförfaranden i allmän domstol och trots att frågan var föremål för prövning i annan behörig allmän domstol varför ett grovt misstag har begåtts”, skriver Pensionsmyndigheten.

Uttalandet kommer mot bakgrund av att Svea hovrätt å sin sida avslagit en liknande begäran om partsinsyn tidigare under våren. Enligt Pensionsmyndigheten så föreligger litis pendens, det vill säga att ärendet ska avvisas då frågan redan är föremål för prövning i annan domstol.

Det hela kompliceras dock av att Förvaltningsrätten i Stockholm var första instans gällande den ursprungliga begäran om insyn som Alexander Ernstberger fick nej på av Pensionsmyndigheten i november 2020.

Pensionsmyndigheten pekar vidare på behovet av ett prejudicerande uttalande när det gäller hur ”kompetensfördelningen mellan förvaltningsdomstolarna och de allmänna domstolarna ska hanteras när frågan om partsinsyn i ett brottmålsförfarande uppkommer hos såväl förvaltningsdomstol som allmän domstol.”

Enligt myndigheten finns också två tidigare HFD-avgöranden som delvis motsäger varandra varför olika underinstanser har gjort olika tolkningar. Kammarrätten använde RÅ 2001 ref. 27 som utgångspunkt när de gick på Alexander Ernstbergers linje i domen från maj. De menade att de begränsningar av insynsrätten som slås fast i HFD 2016 ref. 1 därmed inte gäller. Det är dessa två avgöranden som Pensionsmyndigheten vill att HFD nu ska förtydliga i förhållande till varandra.

Pensionsmyndigheten pekar också på att det finns en tänkbar oprövad situation som kan ha bäring på målet, vilket talar för prövningstillstånd:

”Detta väcker frågan om en myndighets agerande inom ramen för en rättsprocess som handläggs inför andra instanser utgör en tredje och hittills odefinierad form av agerande, dvs. varken ärende eller faktiskt handlande. Mot bakgrund av underinstansernas avgöranden får rättsläget i denna fråga betecknas som oklart”, skriver Pensionsmyndigheten.

Alexander Ernstberger har ännu inte lämnat in något svar på Pensionsmyndighetens inlaga. Det är inte känt när Högsta förvaltningsdomstolen väntas ta beslut i frågan om prövningstillstånd.