Pensionsbolagen tjänar storkovan på inlåsta pensionssparare

Pensionerna måste höjas. Och de måste höjas nu. När socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi bjöd in till pressträff den 6 april var han bekymrad över de sparare som slitit hela livet men ändå får ont i magen när det orangea kuvertet landar på hallgolvet. Han har helt rätt. Men lösningen är inte höjd allmän pension som Socialdemokraterna föreslår. Förslaget har mötts av bred kritik då det är en kortsiktig plan där ansvaret hamnar på skattebetalarna. Grundproblemet är att hela pensionssystemet är föråldrat och att alltför få vågar prata om vad som på riktigt påverkar många sparares framtida pension, nämligen tjänstepensionen.

I dag betalas höga avgifter till pensionsbolagen för en tjänst som arbetstagare inte har valt själv. Och vad få tycks känna till är att om dessa avgifter utmanades och sänktes skulle behovet av att skjuta till mer pengar till den allmänna pensionen stävjas. Bättre pension finansierad av minskade avgifter inom tjänstepensionen i stället för att ytterligare belasta skattebetalarna. Har socialförsäkringsministern tagit i beaktande att det är fullt möjligt?

Till skillnad från den allmänna pensionen är tjänstepensionen den del av pensionen som betalas in av arbetsgivaren. Beloppet är baserat på en överenskommelse parterna emellan, men hos vilket pensionsbolag pengarna ska landa är upp till arbetsgivaren att bestämma. Egentligen är det absurt att inte valet är spararens.

Det är som att arbetsgivaren skulle bestämma vilken bank du måste ha för att få lönen utbetald. Eller vilket gym du måste vara kund hos för att få ta del av friskvårdsbidraget. En rätt bisarr tanke, inte sant? Kritik ska dock inte riktas till arbetsgivarna. De är lika bundna i det föråldrade systemet som deras anställda.

Konkurrensen på tjänstepensionsmarknaden domineras av klassiska pensionsbolag där i princip alla driver samma budskap: ”Sätt in dina pengar hos oss så slipper du engagera dig”. Det passar helt enkelt pensionsbolagen ganska bra att kunderna är passiva eftersom en aktiv kund riskerar icke önskvärd uppmärksamhet till ett erbjudande kantat av höga avgifter och generiska placeringar. En passiv kund är en orörlig kund. Perfekt för pensionsbolaget vars höga avgifter kan fortsätta att ticka på.

Det ser ut att råda en ohelig allians mellan de klassiska pensionsbolagen. Ett kartelliknande upplägg som är uppenbart för oss som arbetar i marknaden. Det är så tydligt för oss att medan den övriga världen utlovar ständiga förbättringar har lite i tjänstepensionsvärlden förändrats genom åren. Det tycks finnas en tyst överenskommelse pensionsbolagen emellan att inte ändra på en marknad de själva vinner på.

Är det då bara okunskap och ointresse som förklarar den framtida pensionärens brist på engagemang? Naturligtvis inte. Så länge det inte finns utrymme för egna val har den enskilde arbetstagaren inte mycket handlingsutrymme utöver att passivt titta på och hoppas att arbetsgivaren valt rätt. Men vad som är rätt för arbetsgivaren behöver inte vara rätt för arbetstagaren. Och gillar du inte arbetsgivarens val av pensionsbolag måste du snällt vänta till dess att du byter arbete för att få rätt att flytta din tjänstepension. En sådan flytt kräver dock arbetsgivarens godkännande.

De nya flytträtter som introducerats är ett steg i rätt riktning, men de är långt ifrån tillräckliga för att minska inlåsningseffekter och råda bot på spararnas passivitet.

Kristdemokraternas Jakob Forssmed motionerade i början av året om att kravet på arbetsgivarens godkännande vid flytt av tjänstepensioner skulle tas bort.

Det kan låta självklart att gamla arbetsgivares tillstånd inte ska behövas för att få flytta en tjänstepension, så som det är idag. Om arbetsgivaren har gått i konkurs, blivit uppköpt eller flyttat utomlands kan det vara näst intill omöjligt att flytta pensionen. Den gamla arbetsgivaren kan också neka före detta arbetstagare att flytta pensionen, vilket händer oftare än vad man kan tro.

Samtidigt som frågan om flytträtterna börjar röra på sig finns det också oroande tecken på nygamla inlåsningseffekter.

Om du lyckas få arbetsgivarens godkännande att flytta en tjänstepension, kan försäkringsbolaget du vill flytta från ta upp till 90 dagar, ibland längre än ett halvår, för att genomföra flytten.

Ett ytterligare exempel är pensionsbolagens digitala lösningar. Idag godkänner samtliga större pensionsbolag och banker att du blir kund hos dem digitalt, via exempelvis BankID. Om du sedan vill byta leverantör nekar samma bolag ens digitala signatur för flyttansökan. SEB, Handelsbanken, Movestic, Swedbank, SPP, Nordea och Folksam nekar digitala underskrifter om du vill flytta din tjänstepension från dem, men tillåter dig samtidigt att bli kund via detta smidiga sätt. Fulknep rätt och slätt.

Det finns dock företag som håller sina digitala löften: Skandia, Länsförsäkringar, Nordnet och Avanza tillåter sina kunder att med digital underskrift initiera en flyttansökan för att lämna.

Inte konstigt om sparare låter bli att flytta tjänstepensioner med allt krångel som det innebär. Effekten blir en orörlig flyttmarknad, precis i linje med de klassiska pensionsbolagens intressen.

Vårt grannland Norge ligger i framkant när det kommer till att introducera progressiva förbättringar inom pensionssystemet. Där tillåts du ha ett eget pensionskonto till vilket arbetsgivaren betalar in det överenskomna beloppet varje månad. Sammantaget uppmuntrar det till att sparare engagerar sig mer i sitt pensionssparande. Konkurrensen är fri och alla aktörer måste stå på tå för att bli valda med sänkta avgifter som följd, vilket ger effekt på spararnas framtida pension.

Med lägre avgifter, ökad valmöjlighet och transparens värd namnet finns det goda förutsättningar att förbättra tillvaron för många av dem som är oroade för sin framtida försörjning. För att ge sparare rätt förutsättningar behöver vi följande ändringar:

1. Ta bort kravet på arbetsgivares underskrifter vid flytt av tidigare inbetalda tjänstepensioner
2. Tillåt digitala signaturer och ansökningshandlingar
3. Ställ hårdare krav på pensionsbolagen i hur lång tid en tjänstepensionsflytt får ta

Joakim Heidergren
Head of pension & insurance, Savr