Pandemin har snarare hjälpt än hindrat ökningen av så kallade zombieföretag, med potentiellt förödande och långsiktiga konsekvenser för ekonomins livs- och innovationskraft, menar Realtids Claes Folkmar.
Pandemin förstärker zombifieringen av Europas näringsliv
Fear the ”walking dead”, bolag som egentligen inte är livskraftiga och har en kvävande effekt på ekonomiernas funktionssätt och produktivitet, sprider sig allt snabbare över den europeiska kontinenten. Flera undersökningar, till exempel från Bis (Bank for international settlements; ett samarbetsorgan för centralbankerna) pekar i den riktningen.
Enligt Bis fanns omkring 4 procent zombieföretag i mitten av 1980-talet. En siffra som växt till 17 procent för ett par år sedan och som under den plågsamma viruspandemin förmodligen klättrat över 20 procent enligt nationalekonomer. Den franska banken Natixis har i en analys visat på snarlika siffror. Bolagen finns både i den noterade och den onoterade miljön. Att antalet växer är ett hot mot den innovativa och omstrukturerande kraften i det som brukar benämnas “creative destruction” (en teoribildning som härstammar från marxismen, men utvecklats av framför allt Joseph Schumpeter) där svaga verksamheter slås ut och ersätts av livskraftiga och växande enheter i en ständigt pågående process i marknadsekonomin. Hindras processen är risken för felallokering av kapital och att kapital “fastnar” i lågavkastande tillgångar stor, med negativa och hämmande effekter på den underliggande ekonomin.
En vedertagen definition på ett zombieföretag finns inte, men vad det handlar om är koncerner som under lång tid plågats av undermålig eller negativ lönsamhet i kombination med låg innovationskraft. Förklaringarna till att de hankar sig vidare är flera, men en viktig orsak till att antalet växt lavinartat efter finanskrisen är centralbankernas extrema penningpolitiska experiment. I sin iver att rädda den globala ekonomin 2008-2009, liksom 2020, stöttar alla de ledande centralbankerna urskiljningslöst samtliga företag oavsett om det är av godo eller inte för ekonomins långsiktiga tillväxtpotential. I Europa finns också en mycket djupt rotad och stark ovilja bland politiker av alla färger att låta viktiga arbetsgivare gå under och en bristande politisk vilja till reformer av ekonomin.
Coronapandemins mycket brutala härjningar i ekonomin och näringslivet borde skapat en våg av massiv utslagning bland zombieföretagen, men i stället har de snarare fått ytterligare respit via ett förstärkt tryck nedåt på finansieringskostnaderna när den europeiska centralbanken ECB kommit till undsättning. Dels via lägre räntor och dels via köp av företagsobligationer, men också genom olika finanspolitiska stödåtgärder.
En färsk rapport från den “tunga” och inflytelserika tyska analysorganisationen ZEW visar att ECBs två olika och mycket omfattande obligationsköpsprogram PSPP (rullat sedan 2015) och det pandemirelaterade PEPP (startade i mars 2020) har en kraftig slagsida mot de europeiska länder där problemet med zombiebolag är som djupast.
Centralbankens obligationsköp av spanska och italienska obligationer är mycket kraftigt överviktade i förhållande till nationernas BNP och befolkning i båda stödprogrammen. I motsvarande grad är köpen av, till exempel, nederländska och tyska obligationer underviktade. ECBs agerande lättar på trycket för bland annat den pressade och reformobenägna italienska regeringen, men en viktig bieffekt är naturligtvis att finansieringskostnaden för bolagen faller och mest gynnas en mängd italienska zombieföretag, Givetvis bottnar köpen i politik; ett nytt brexit vore förödande för den europeiska gemenskapen inom EU, men śamtidigt förstärker och förvärrar ECB ett redan allvarligt existerande problem.
Ytterligare ett exempel på hur politiska beslut under pandemin, som på ytan är vällovliga, förstärker den långsiktiga problematiken med zombifieringen av det europeiska näringslivet är det tyska beslutet i våras att, tillfälligt, ta bort lagkravet att företagsledningen måste ansöka om konkurs vid vissa givna finansiella gränsvärden. Detta gör att bolag som egentligen är konkursmässiga kan drivas vidare vilket riskerar att påverka negativt långivare och leverantörer som svävar i ovisshet om bolagets problem.
Visserligen är beslutet tillfälligt för att undvika en våg av konkurser och snabbt stigande arbetslöshet, men det är långt ifrån säkert att det upphävs i brådrasket. Det krävs mycket mod hos tyska politiker att återgå till normal konkurslagstiftning 2021; det är ju val till förbundsdagen.
Antalet zombieföretag i USA är enligt studier betydligt mindre, och förmodligen finns här en viktig förklaring till att den amerikanska ekonomin och näringslivet är betydligt mer dynamisk och innovativt än i Europa. Efter pandemin måste Europas politiker se till att “the walking dead” hamnar i graven, det är dock inte så troligt i en ekonomi som länge präglats av nationella och paneuropeiska stödprogram till delar av näringslivet.