”Ovissheten om skadestånds-skyldighet skapar osäkerhet"

Skriftväxlingen i Stockholms tingsrätt fortsätter mellan Mangold Fondkommission och de 23 aktörer – däribland Mats Gabrielssons investmentbolag Trention – som känner sig lurade efter att ha investerat 26 miljoner kronor i en bryggfinansiering rörande senare konkursade fastighetsbolaget Albert Hansson. 

Brygglångivarna, alltså de 23 aktörer som nu stämmer Mangold Fondkommission, lånade ut 26 miljoner kronor mot en årlig ränta om 15 procent till fastighetsbolaget Albert Hansson som sedan gick i konkurs. Brygglångivarna menar att de därmed lidit en kreditförlust med motsvarande medel som de lånade ut.

Efter svaromålet från Mangold Fondkommission har oenigheten bland annat handlat om domstolen bör dela upp processen i två delar där man först avgör genom en fastställandetalan om Mangold kan anses vara skadeståndsskyldigt eller ej. Mangolds ombud advokaterna Ola Åhman, Carl Persson samt juristen Bruno Gustafsson från Roschier advokatbyrå anser inte att Mangold är rätt part att rikta skadeståndskravet mot utan ett ersättningsanspråk ska istället riktas mot Albert Hansson. 

Av brygglångivarnas yttrande framgår det att man är oense om det redan nu överhuvudtaget föreligger någon skada för långivarna eller ej. 

”Brygglångivarna har lånat ut pengar till AHFF och det står redan nu klart att dessa lån, med anledning av AHFF:s konkurs, inte kommer att återbetalas,” skriver ombuden Olle Nykvist och Astrid Wellton från Cirio advokatbyrå.

De menar att brygglångivarna kan påräkna en begränsad utdelning i fastighetsbolagets konkurs och har därmed lidit skada genom att låna ut pengar. Hur stor skadan är kan man i dagsläget inte precisera eftersom konkursen inte är avslutad, men de konstaterar att det är frågan om ansenliga belopp.

”Ovissheten om Mangolds skadeståndsskyldighet skapar osäkerhet för brygglångivarna i planeringen av deras ekonomiska verksamhet och länder alltså till förfång”.

Vidare anser brygglångivarna att det inte är rimligt att invänta ett avslut på konkursen för att få det fastställt om Mangold är skyldigt att ersätta brygglångivarna för den skada som man orsakats genom att låna ut pengar till fastighetsbolaget eller ej.

”Brygglångivarna har därför ett väsentligt intresse av att få sin sak prövad i närtid,” skriver ombuden som pekar på att det redan har gått två år sedan investeringen och i takt med tiden kommer minnesbilder försämras. 

Vidare pekar ombuden på att flera av brygglångivarna dessutom är väldigt gamla. Den äldsta är i dag 96 år gammal.

”I dessa fall är de bevismässiga fördelarna uppenbara och det är inte motiverat att dessa personer ska behöva vänta en för dem oklar tid innan frågan om Mangolds skadeståndsskyldighet kan avgöras.”

Mangold svarar på yttrandet och vidhåller att fastställelsetalan ska avvisas.

Mangolds ombud från Roschier pekar på att brygglångivarna i efterhand justerat har sitt yrkande och att man tidigare uppgett att bryggfinansieringen kommer medföra skada och nu alltså uppger att skadan redan har inträffat. 

Mangolds ombud noterar samtidigt att det inte finns några bevis för att skadan redan har inträffat. Skada har heller inte preciserats till sin art eller omfattning.

”Brygglångivarnas justering av yrkandet bringar alltså inte någon klarhet i vad brygglångivarna vill få prövat.”

Mangold pekar även på att brygglångivarna bör invänta ett avslut på fastighetsbolagets konkurs. Ombuden menar att konkursen har pågått under ett år och att den kommer vara avslutad innan detta mål har avgjorts då en dom i fastställelsetalan ”med största sannolikhet kommer att överklagas av den förlorade parten.”

Mangolds ombud upprepar att denna fastställelsetalan kommer innebära ökade rättegångskostnader för Mangold och brygglångivarna och snarare en fördröjning av målet än ett påskyndande. Mangold pekar på att det kommer att krävas att samtliga 23 långivare behöver höras inom ramen för såväl fastställelse- som fullgörelsetalan. 

”Detta kommer att leda till åtminstone två mycket utdragna huvudförhandlingar.”

Brygglångivarna pekar i det senaste yttrandet på att man visst redan nu kan konstatera att långivarna har lidit skada på grund av utlåningen till fastighetsbolaget. Ombuden pekar på konkursbouppteckningen i AHFF:s konkurs, där det anges att bristen i boet uppgår till drygt 33 miljoner kronor och till halvårsberättelsen där det framgår att ”brygglångivarna inte kan påräkna annat än en begränsad utdelning i AHFF:s konkurs.”

Brygglångivarna uppger vidare att man ”har svårt att ta till sig vad Mangold anför om tidsutdräkt och olägenheter för det fall AHFF:s konkurs – som Mangold förutspår – skulle avslutas under målets handläggning. Tvärtom erbjuder lagstiftningen verktyg för att hantera den här typen av situationer och brygglångivarna kommer då, om situationen skulle inträffa, att ändra sin fastställelsetalan till en fullgörelsetalan.”

Brygglångivarnas ombud kritiserar även Mangolds yrkade rättegångskostnader om 1 254 721 kronor. ”

”Det är uppenbart att detta inte är en skälig rättegångskostnad”.

Vidare skriver brygglångivarna att man istället vitsordar en rättegångskostnad om 200 000 kronor som skäligt avseende ombudarvode rörande tvisten om fastställelsetalan.

Brygglångivarnas ombud avslutar yttrandet med att påminna domstolen om det starka intresse att målet drivs mot ett snabbt avgörande och att man sätter ut målet till sammanträde för muntlig förberedelse.