"Oväntat ålderstigna fintech-grundare"

Tjänstesektorn står för runt 75 procent av Sveriges BNP. Det visar den Invest Stockholm-sponsrade Swedish Fintech Report 2018 från Handelshögskolan som Realtid.se tidigare uppmärksammat.

”Varje regions prestation kan inte vara bättre än kombinationen av sin nuvarande talangpool och sin förmåga att attrahera nya talanger”, skriver rapportens huvudförfattare Michal Gromek.

Fintechbolag måste vara både konkurrenskraftiga och leverera användarvänliga och ständigt förbättrade produkter, enligt rapporten. Här ligger Stockholm i framkant. Staden har även ett stabilt inflöde av talanger från främst Uppsala, USA och Storbritannien – och lyckas i hög grad behålla dem.

– Stockholm är en av de mest teknologiskt innovativa hubbarna i världen, jämförbart med Silicon Valley, säger Julian Mallmann, HR-chef på Berlinbaserade riskkapitalbolaget B10 och som intervjuats till rapporten.

Undersökningen har kartlagt över 3.000 Linkedinprofiler som angett att de jobbar på fintechbolag i Storstockholm – för att bland annat kartlägga deras utbildningsnivå, tidigare arbetsgivare och könsfördelning.

Ett innovationscentrum

Genomgången visar att nästan fyra av tio har affärsexamen och tre av tio teknisk examen. Tre procent har både en affärs- och teknikexamen, medan en av fyra har någon helt annan typ av utbildning.

Sex av tio har pluggat i Stockholmsregionen; mer än en av fem på Stockholms universitet, följt av KTH, Uppsala universitet, Handelshögskolan. Utanför huvudstaden är Lunds universitet vanligast. Mer än hälften har en masterexamen och knappt fyra av tio en bachelor eller filkand. Bara två procent har doktorerat och tre procent har enbart gymnasieexamen.

Skärmdump från rapporten.

Stockholmsregionens många universitet stärker branschen, enligt Julian Mallmann på B10 i Berlin. Så även svenskars nyfikenhet på digitalisering och ny teknik. Landets kundorienterade banking-sektor intresserar också utländsk arbetskraft. Det befintliga ekosystemet för finansteknik, välkända fintechbolag och liberal ekonomi lockar också.

– arbetar hellre i innovationscentrum än i perferin. Handelshögskolan i Stockholm är också en attraktiv plats för rekryterare och många tyska studenter överväger att utbilda sig på svenska universitet, säger han i rapporten.

Han ser dock oroande tendens.

– Det verkar som att många  vill skala upp snabbt och sälja fort. Jag saknar ambitionen att bygga något mer hållbart. Det verkar handla om att starta upp snabbt istället för att satsa långsiktigt. Samtidigt har svenskar en unik förmåga med digitalisering och konsument-centrerad innovation, säger Julian Mallmann.

Ojämställd bransch

Det är främst män i åldern 36-40 år som leder fintech-bolag i Stockholmsregionen. Branschen är ojämställd i största allmänhet. Bara 6 procent av fintech-vd:arna är kvinnor.

På mindre fintechbolag utgörs personalstyrkan bara av 32 procent kvinnor. På it- och utvecklingssidan är andelen ännu lägre, 17 procent. Och bara 15 procent av de ledande positionerna innehas av kvinnor. På större fintechbolag är nästan fyra av tio anställda är kvinnor. Men på it- och utvecklingssidan bara fyra av tio. Och en femtedel av de ledande positionerna innehas av kvinnor.

Mer än hälften har en vd eller grundare som är mellan 30-40 år. Genomsnittsåldern ligger på 40.

”Överraskande nog är de inte ledda av unga grundare. Färre än en av tio är yngre än 31 år”, enligt rapporten.

Tre av tio har tidigare jobbat med finanstjänster, 14 procent med mjukvara och tolv procent med it-tjänster. Över 30 procent har angett ”management” som främsta kompetens. Näst vanligaste är ”affärsstrategi” och ”projektledning”. 

Ericsson vanlig ex-arbetsgivare

Största ex-arbetsgivare är Ericsson, där knappt fyra av tio jobbat. Näst flest, 18 procent, anger Handelsbanken, följt av SEB, Nordea, Swedbank, KTH och Länsförsäkringar. 

Skärmdump från rapporten.

Rapporten visar att personalomsättningen på banker är låg. Bara 7,6 procent lämnade sin bankanställning 2015, enligt Nordic Bank Statistics. Totalt bytte 2.242 bankanställda arbetsplats inom ett år. Omkring 20 procent av dem gick till fintechsektorn. 

Närmare åtta av tio har engelska som andraspråk, följt av svenska, tyska, spanska och franska. Mer än en av tio har arbetat i annat EU-land; en av tre i London, följt av Köpenhamn, Oslo och Helsingfors samt Berlin och Lisabon.

6 procent har jobbat utanför EU innan. Flest, 9 procent, i New York, följt av San Fransisco, Los Angeles och Shangha, Damscus och Sao Paulo.