Oönskade effekter med Mifid 2

En viktig del av Mifid 2-reglerna är krav på separata fakturor för transaktioner av värdepapper och analys. Den historiska betalningsmodellen har varit att förvaltningsindustrin (ofta kallad köpsidan) betalt dessa två centrala kostnader via courtage eller andra handelsavgifter till leverantören, det vill säga en mäklarfirma (ofta kallad säljsidan).  

Detta sätter Mifid 2-reglerna stopp för. I stället skall analysprodukterna “handlas upp” via en separat budget. Syftet är bland annat att öka transparensen kring kostnaderna i förvaltningen av, till exempel, en aktiefond. Reglerna handlar även om att politikerna och de regulatoriska myndigheterna ville skapa en “rättvisare” fördelning av det institutionella kapitalet, där mindre bolag skulle gynnas.  

Enligt en färsk studie från CFA Institute, en organisation med 142 000 medlemmar som alla är yrkesaktiva i den finansiella industrin, har effekterna sedan införandet av Mifid 2 varit betydande för investmentbankerna. Närmare 60 procent av kapitalförvaltarna har minskat volymen analys  jämfört med perioden före Mifid 2. Denna utveckling har tryckt ner priserna för företagsanalys och slagit mot marginalerna hos investmentbankerna.

Investmentbankerna har därför dragit ner sin analysbevakning av små- och medelstora börsbolag av kostnadsskäl, vilket påverkar transparensen i aktiemarknaderna negativt. CFA institutes marknadsundersökning visar att omkring hälften av aktörerna både på köp- och säljsidan hävdar att analysbevakningen av denna typ av bolag har krympt av lönsamhetsskäl kopplade till det nya regelverket.

Detta har drivit på uppköpen och sammanslagningarna i industrin, men även resulterat i personalneddragningar inom finansiell bolagsanalys. Enligt kritikerna mot Mifid 2-regelverket skapar denna utveckling en ond cirkel där kostnadskänsliga investmentbanker/mäklarfirmor upphör med analysbevakningen av mindre bolag. Dessa bolag hamnar därigenom helt under radarn för de stora och viktiga institutionella investerarna som är de största aktiekunderna hos flertalet investmentbanker, vilket leder till sämre likviditet i deras aktier och spär på ointresset att bevaka bolagen ytterligare.

Kritiken har nått  Europakommissionen, som stiftar lagarna. Företrädare för kommissionen säger att de förbereder en översyn av reglerna, oklart när.

Effekterna av Mifid 2 är flera, till exempel har många kapitalförvaltningsorganisationer anställt mer egen analyskapacitet, dels har flera av investmentbankerna startat verksamheter inom “uppdragsanalys” eller “sponsrad” analys. Till skillnad mot den traditionella företagsanalysen som producerats inom investmentbankerna betalar bolagen själva för denna typ av analys av det egna företaget och aktien. Idag finns det drygt 300 bolag som betalar för att bli analyserade.

I Sverige har till exempel ABG, Nordea och SEB startat uppdragsanlys efter implementeringen av Mifid 2.

Det finns flera tveksamheter kring uppdragsanalys, just för att den är betald av den som får analysen utförd. Går det för analytikerna att vara negativ i sin analys utan att riskera uppdraget? Förmodligen är förutsättningarna bättre i etablerade investmentbanker än hos fristående aktörer inom uppdragsanalys, som till exempel Aktiespararnas produkt Analysguiden.
 

Fotnot: Mifid 2 är en förkortning av Markets in Financial Instruments Directive 2
Fotnot: CFA Institute är en organisation med 142 000 medlemmar som alla är yrkesaktiva i den finansiella industrin,