Omtag, Magdalena Andersson!

Att det inte gått som tänkt bottnar sannolikt i att de nya reglerna är krångligare att använda än till exempel vanliga teckningsoptioner riktade till anställda. De kan snarast leda till högre skattebelastning för individen i den typ av företag som omfattas av de nya reglerna. Detta beror i sin tur på att lagstiftaren inte förstår värdepappersregeln i inkomstskattelagen.  

Den stora förändringen med den nya formen av personaloptioner är att regeringen frångick tjänstebeskattningen för den “förmån” som kan finnas i personaloptionen.

Allt en anställd får i ersättning för sitt arbete skall beskattas i inkomstslaget tjänst. Ett värdepapper som den anställde får köpa av arbetsgivaren i ett incitamentsprogram ska marknadsvärderas. Skillnaden mellan inköpspriset och “marknadsvärdet” skall beskattas som inkomst av tjänst.

Detta gäller inte denna form av personaloptioner, vilket också  betyder att arbetsgivaren inte betalar några arbetsgivaravgifter. I stället beskattas denna nya form av  personaloption, om den ger vinst, i inkomstslaget kapital.

Det betyder en betydligt lägre beskattning än andra ersättningar som personalen får från sin arbetsgivare. Beskattningen inträffar först när personaloptionen utnyttjas eller säljs.

Ett program med “vanliga” teckningsoptioner riktade till de anställda i ett litet onoterat “innovativt” bolag skall prissättas via Black & Scholes optionsvärderingsmodell. Eftersom denna typ av bolag ofta är relativt nystartade, olönsamma och finansieras genom en eller flera grundare blir värdet noll eller nära noll eftersom det är i princip omöjligt att beräkna ett marknadsvärde på verksamheten.

Därför uppstår ingen “förmån” som skall beskattas när teckningsoptionerna köps av personalen. Denna typ av instrument kan även placeras i en kapitalförsäkring. Det gör att framtida eventuella vinster inte träffas av annan skatt än en eventuell schablonbeskattning på det underliggande värdet i kapitalförsäkringen.

Mycket märkligt med de nya reglerna är också att lagstiftaren bestämmer vad som är ett “innovativt” bolag, och som därigenom omfattas av denna “möjlighet” att ge ut personaloptioner till personalen. Först ställs vissa generella krav, till exempel för hur många som får vara anställda och hur stor omsättningen maximalt får vara.

Därefter fastslår lagstiftaren (regeringen) att ett bolag som bedriver bank- eller finansieringsrörelse samt försäkringsrörelse inte omfattas av reglerna.

I Sverige finns det en lång rad “nya” bolag inom finanssektorn som lanserat spännande produkter eller tjänster som måste anses som mycket innovativa. Därför är framtagandet av dessa ”nya” personaloptioner mycket märkligt och illa underbyggt.

Finansdepartementet borde nu prioritera att avskaffa dessa regler och genomföra en ny incitamentsutreding för att komma åt den skatteomvandling som sker via värdepapper i den onoterade miljön.