Nytt regelverk för PPM med besk eftersmak

Inom ett drygt år skall den nya fondtorgsmyndigheten vara på plats. Skapandet av den nya myndigheten är det andra steget i processen för att försöka säkerställa att premiepensionssystemet återigen inte infekteras av oseriösa aktörer som Allra och Falcon funds.

Skandalerna på pensionsmyndighetens fondtorg har allvarligt skadat tilltron till premiepensionssystemet. Det första steget i processen pågår just nu när pensionsmyndigheten driver igenom det nya regelverk, som formulerades under hösten 2018, som gäller för fondbolag som vill verka inom systemet

Alla fondbolag som vill vara med på det “nya” och förhoppningsvis mer kvalitativa fondtorget fick ansöka om en “plats” senast i slutet av fjolåret. Det nya regelverket “ett tryggt och hållbart fondtorg” kan dock knappast sägas vara en garanti för att mindre seriösa aktörer inte släpps in ändå. Snarare verkar reglerna bottna i en vilja att minska pluralismen inom premiepensionssystemet genom flera kvantitativa krav.

Ett exkluderande kvantitativt krav är att minst 500 miljoner kronor av fondens förvaltade volym måste komma från andra investerare än premiepensionssparare. Eftersom volymkravet gäller även efter ett godkännande riskerar fonder att åka ur fondtorgssytemet om investerare utanför premiepensionssystemet av någon anledning säljer fonden. Om detta blockerar de oseriösa fondförvaltare man vill komma åt är högst oklart. Säkert däremot är att kravet stänger ute mindre aktörer, som kan vara fullt seriösa och skickliga.

Utfallet av regelverkets införande är att omkring 30 procent av antalet fonder “försvunnit” från fondtorget. Detta beror på sammanslagningar av fonder för att klara kraven, frivilliga avregistreringar och fondbolag som helt enkelt valt att inte ansöka medvetna om att de inte uppfyller kraven. Hur många av de drygt 800 fonder som fanns tidigare på fondtorget som kommer finnas kvar när selekteringsarbetet är genomfört senare i år är inte klart.

Nästa steg är alltså att fondtorget “knoppas av” till en fristående ny myndighet vars huvudsakliga uppgift blir att handla upp fonder utifrån kvalitativa kriterier. Staten vill via den så kallade pensionsgruppen helt enkelt ta större kontroll och ansvar över premiepensionssystemet. Myndigheten skall dock, precis som AP-fonderna, vara frikopplad från politisk styrning, och finansieras via avgifter från fondbolagen som finns på fondtorget.

Kvalitativa upphandlingar av vilka som skall få finnas på fondtorget är naturligtvis en bättre lösning än kvantitativa regler för att förhindra oseriösa aktörer att ta sig in i premiepensionssystemet. Rätt ledning och bemanning blir avgörande för det arbetet. Om de kvalitativa reglerna för myndigheten tillåter mindre fonder har förändringsarbetet i premiepensionssystemet gjorts i fel ordning, men det återstår att se.

Troligen vill lagstiftaren och pensionsgruppen se ett mer överskådligt fondtorg, det vill säga  färre fonder. De kvantitativa reglerna tyder ju på det. En ny myndighet vill förmodligen också säkerställa kvaliteten på fondtorget genom att arbeta mot färre och etablerade fondförvaltare, vilket kommer minska konkurrens och bromsa utvecklingen av nya och innovativa fondbolag.