Nyman efterlyser mer expansiv penningpolitik

Handelsbankens ekonomer sänker prognosen för svensk tillväxt i år till 0,7 procent, ned från en tidigare prognos på 0,8 procent. Samtidigt höjs prognosen för 2021 till 1,4 procent, mot 1,3 procent i senast föregående prognos.

Tillväxten i svensk ekonomi bromsade in under förra året, både till följd av lägre bostadsbyggande och en svagare global konjunktur. Framåtblickande indikatorer tyder på att tillväxten blir svag även i år och att arbetslösheten fortsätter att stiga, skriver Handelsbanken i sin konjunkturprognos.

I takt med att konjunkturnedgången fortgår bedömer banken att svensk ekonomi går in i en mild lågkonjunktur. Samtidigt blir inflationen betydligt lägre än 2 procent de närmaste åren. Trots detta bedömer Handelsbanken att Riksbanken lämnar räntan oförändrad.

– I normala fall skulle penningpolitiken läggas om i en mer expansiv riktning när konjunkturen försvagas och inflationen är under inflationsmålet. Trots detta har Riksbanken istället höjt räntan och signalerat att räntan kommer ligga still de kommande åren. Vi bedömer att Riksbanken successivt måste revidera ned sina inflationsprognoser under 2020 och att inflationsförväntningarna faller tillbaka, skriver chefsekonom Christina Nyman och chefsstrateg Claes Måhlén.

– Trycket på att Riksbanken ska byta fot och sänka räntan kommer därför att öka. Men samtidigt räknar vi med att konjunkturindikatorer börjar vända upp under året och därmed bedömer vi att Riksbanken ändå lämnar räntan oförändrad.

I dagsläget köper Riksbanken statsobligationer för motsvarande 2,5 miljarder kronor per månad. Det beslutet togs i april 2019 och avsåg juli 2019 till och med december i år. I samband med ett stort obligationsförfall i december krymper balansräkningen med omkring 80 miljarder. För att motverka det räknar ekonomerna med att ett nytt beslut tas under året om att bibehålla köptakten på 2,5 miljarder kronor per månad ytterligare 18 månader, till mitten av 2022.

– Regeringen å sin sida visar ännu inga tecken på att lägga om finanspolitiken i en tydligt mer expansiv riktning, utan fortsätter att uppvisa strukturella överskott i de offentliga finanserna trots att statsskulden är på historiskt låga nivåer.  

– Nu när konjunkturen viker och Riksbanken i praktiken lämnat över ett större ansvar för stabiliseringspolitiken till regeringen, skulle annars en ovanligt expansiv finanspolitik vara en klok försäkring för svensk ekonomi, skriver ekonomerna.